När du är den enda minimalisten i världen – eller åtminstone hemma

Ni vet när man upptäckt något nytt, skiftat tankesätt, sett ljuset? När man bestämt sig för att göra en livsstilsförändring, gjort researchen, är fylld av inspiration och bara vill komma igång? Det sista man behöver då är en bromskloss. Bromsklossar kan komma i olika former. De kan till exempel vara ekonomiska (”hade jag haft lite bättre ekonomi hade jag kunnat göra si eller så”) eller logistiska (”om jag ändå bott större/mindre” eller ”om jag ändå inte hade behövt lägga så mycket tid på pendling till och från jobbet”). Det finns också bromsklossar i form av fysiska personer. Vänner, familjemedlemmar, partners. Ekonomiska och logistiska bromsklossar kan ofta överkommas med lite kreativitet, men vad gör man när bromsklossen är en eller flera personer i den närmsta omgivningen?

En återkommande fråga på mitt instagramkonto är denna: ”Hur gör jag om min sambo inte är intresserad av minimalism?” Och så här är det: De flesta av oss ogillar förändring, oavsett vilken livsstilsförändring det gäller. Vi är helt enkelt vanemänniskor som föredrar att göra som vi alltid har gjort. Du skulle inte själv hoppa på idén om en främmande livsstil bara för att din partner nämner det i förbifarten vid kvällsmaten, eller hur? Det är, som bekant, svårt att förändra någon som inte vill förändras. Och ovilja till förändring, i sin tur, grundar sig inte sällan i oförståelse. Om du vill att sambon och/eller övriga familjen ska hoppa på det minimalistiska tåget måste du därför sälja in VARFÖR. Vilka fördelar och positiva effekter kan de förvänta sig? Det är inte fel att ha diskuterat saken noga med sig själv först. Genom att förtydliga för dig själv varför du vill leva minimalistiskt blir det enklare att förklara detsamma för andra. Och enkla, konkreta argument är alltid bättre än luddiga och abstrakta. Kanske vill du minimera för att förbättra din ekonomi, för att lägga mindre tid på städ och plock, eller för att ha tid till en aktiv fritid?

Men det räcker tyvärr inte med ett välplanerat säljsnack. Det allra viktigaste är att föregå med gott exempel. Och det kan ta tid. Men när omgivningen märker positiva effekter hos dig – en välorganiserad garderob, ett balanserat liv, mer ekonomiskt svängrum, större lugn eller vad nu ditt mål med den minimalistiska livsstilen är, så kommer de vilja veta hur du lyckats. Använd inte övriga familjens skepsis som en ursäkt för att inte själv komma igång. Det är lätt att se andras saker som hinder, men faktum är att du kommer ha fullt upp med dina egna saker under en lång tid framöver – i synnerhet om du just startat din minimalistiska resa. Se alltså över din egen garderob, del av badrumsskåpet och del av förrådet innan du ens överväger att ”hjälpa” en familjemedlem.

Min man och jag är idag på samma plats vad gäller den minimalistiska livsstilen, men så har inte alltid varit fallet. Tvärtom var min man mycket skeptisk när jag presenterade ännu än av mina ”idéer” (jag har många och är en typisk uppstartare som inte alltid kommer i mål). Så då struntade jag i honom och körde på i min egen fil. Och efter viss betänketid började han intressera sig, engagera sig, och till och med börja rensa själv. Nu när det gått några år är vi välsynkade och har hunnit gå igenom det allra mesta av våra gemensamma saker. Vi har förändrats i samma riktning och ser minimalismen som en naturlig livsstil för oss och våra barn. Min man är däremot, till skillnad från mig, inte ett dugg intresserad av att läsa om minimalism, söka inspiration eller diskutera ämnet med andra entusiaster. Och just därför är jag så väldigt glad över att kunna göra det med er!

Jag är som vanligt nyfiken på era tankar. Har du stött på bromsklossar under din resa mot minimalism eller någon annan livsstilsförändring? Berätta om det i kommentarerna!

6 reaktioner till “När du är den enda minimalisten i världen – eller åtminstone hemma

  1. Tack för en inspirerande blogg! Har nog alltid varit minimalist när det kommer till saker utan att ha tänkt på det. Men med din blogg har jag tagit det till en annan nivå, vilket har skapat mindre stress, mer tid och mer välbefinnande! Dessutom älskar jag att organisera 🙂 Hälsningar från en föräldraledig 2 barnsmamma som också är socionom.

    Gilla

    1. Tack Sandra, jätteroligt att kunna inspirera. Ja, de som ”faller för” minimalism har nog det i sig redan från början – mer eller mindre. Härligt att du är igång, håll mig uppdaterad om hur det går! Hur gamla är dina barn?

      Gilla

      1. Min äldsta son är 3,5 och sen har jag en liten flicka som precis blev 3 månader. Någon månad efter min yngsta kommit fick jag ett rensningsryck och rensade nog ut 10 kassar med kläder, skålar, handdukar, leksaker etc. Och då är det många i min omgivning som redan påpekar att våra skåp inte är överfyllda direkt 🙂 men jag känner sån harmoni och sen inser man ju att man har en massa fina saker man kan börja använda mer innan man går och köper på sig nytt.

        Gillad av 1 person

      2. BRA JOBBAT! Känslan av ett lättare hem är fantastiskt. Och precis som du skriver så uppskattar man ju det man redan har mer när det inte är en massa ”distraktioner” runt omkring. Jag upplever också att det är svårare att få till en helhet i hemmet när det är för mycket saker – man ser liksom inte skogen för alla träd.

        Gilla

  2. Så har det varit hos oss. Jag började rensa, kan dock tilläggas att det är jag som köpt mest inredningsprylar och kläder också. Vi diskuterade det inte ens utan jag rensade mina prylar och helt plötsligt var mannen med på tåget och rensade han också. Min resa började när vårt största barn var 8 mån och började utforska allting då orkade jag inte jaga runt på honom överallt utan tog bort mycket saker och sedan upplevde vi det så harmoniskt så det kom inte tillbaka igen. Ett tips är också att minska inflödet på prylar för att få med den andre personen.

    Gilla

    1. Känner igen det där. Och jag tror det är många som börjar fundera över sin livsstil när de skaffar barn. Plötsligt har man ett familjeliv som ska fungera, och då gäller det att prioritera sin tid och energi. Att ständigt städa, plocka, fixa, jaga vilda småbarn och gasta ”nej, nej, NEJ” gör det knappast mer harmoniskt.

      Gilla

Lämna ett svar till enkeltfamiljeliv Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.