10 tips för en minimalistisk garderob

Som ni vet använder jag mig av en så kallad kapselgarderob. Jag ser den som en året-runt-kapsel, snarare än en säsongs-kapsel. Vissa plagg används av naturliga skäl mer eller mindre under olika delar av året, men jag gillar att ha det mesta framme ändå. Fördelen med det är att jag har en god överblick av garderobens innehåll, samt att jag inte behöver göra några större justeringar när vädret är omväxlande. Eftersom jag den senaste tiden fått några frågor kring hur jag byggt upp min kapsel, så har jag sammanfattat mina tio bästa tips för en minimerad garderob. Håll till godo!

Ha en tydlig målbild. Varför vill du minimera din garderob? Är det för att på sikt lägga mindre tid, pengar och energi på shopping? För att hitta din stil? För att skapa mer ordning i garderoben? Skälen kan vara många, men genom att identifiera vilka anledningar just du har till att skapa en kapselgarderob är det enklare att lyckas.

Samla inspiration. Det är ett absolut måste att göra en gedigen research, för att komma underfund med vilka färger, snitt och vibbar du gillar. Feminint eller maskulint, minimalistiskt eller bohemiskt, dova eller klara färger, mönstrat eller enfärgat. Och så vidare. Pinterest och Instagram brukar vara bra inspirationskällor. Spara ner alla bilder som fångar din uppmärksamhet, och börja sedan sålla bland dem. Du kommer med stor sannolikhet upptäcka att det finns någon slags röd tråd. Att sen hålla dig till den röda tråden kommer medföra att det mesta i din garderob matchar, vilket är en viktig nyckel för att lyckas hålla garderoben minimerad.

Utgå från hur ditt faktiska liv ser ut. Har du privata kläder på arbetet och i så fall: Finns det en klädkod? Om inte – vad trivs du bäst i att ha på dig på arbetet? Hur ser din fritid ut, vilka sammanhang har du varit en del av det senaste halvåret? På mitt arbete har vi ingen särskild klädkod, men jag trivs bäst när jag känner mig välklädd. För mig betyder det jeans eller byxor och en skjorta eller blus. Ibland en enkel klänning. Diskreta färger – oftast svart. Vad gäller fritiden så går jag ”ut” någon gång i veckan. Släktkalas, middag eller fika på stan eller hos vänner, after work, en konsert eller ett biobesök. Ett par gånger i halvåret (max) är jag/vi bjudna på lite tjusigare tillställningar som dop, bröllop och större fester. Alltså äger jag inte särskilt många plagg som är anpassade för sådana sammanhang – de tillfällen som jag har användning för dem är helt enkelt för få. Däremot investerar jag gärna i basplagg av god kvalité, eftersom de täcker mina behov 95 % av tiden.

Fundera på hur mycket tid du vill lägga på klädvård. Till exempel: Jag har den senaste tiden fått erfara hur hopplös kombinationen småbarnsliv + plagg som behöver strykas är. Den tid det tar att stryka plaggen känns totalt bortkastad, eftersom uppskattningsvis 1 minut tillsammans med barnen betyder att de är skrynkliga igen. Alltså – köp plagg vars underhåll du mäktar med.

Inventera din befintliga garderob ordentligt. Vad innehåller den, egentligen? Vilka plagg känner du dig mest bekväm i? Det finns säkert ett litet antal plagg som du alltid återkommer till, som alltid verkar ligga i tvättkorgen och som du önskar att du hade fler av. Och troligtvis finns det också ett stort antal plagg som du aldrig ens överväger. Fundera på varför du alltid väljer vissa plagg framför andra. Är det dessa plagg du vill bygga din minimalistiska garderob kring, eller vill du hellre börja om helt?

Rensa hårt. När jag började rensa i min garderob för några år sedan, så behöll jag många plagg jag egentligen inte tyckte särskilt mycket om. Helt enkelt för att jag ville vara på den säkra sidan, och ”ha lite att välja på”. Efter flera rensningsomgångar kan jag dock konstatera detta: De där extraplaggen blir aldrig valda och du kommer aldrig tycka om dem mer för att de får ”hänga till sig” i garderoben. Rensa ut precis allt du inte gillar – även om det betyder att det bara blir tio plagg kvar. Då vet du åtminstone att du har tio favoriter som du alltid känner dig bekväm i. Det gör det också mycket enklare att få en överblick kring vilka plagg du behöver komplettera garderoben med.

Undvik ”udda-plagg” som behöver kompletteras. Har du någon gång hittat en klänning som är perfekt – bara den kompletteras med särskild bh, underklänning, kavaj och ett par nya skor? Då är det kanske inte en perfekt klänning, trots allt. Välj istället plagg som sköter sig på egen hand och smälter in i din befintliga garderob på ett naturligt sätt.

Satsa på plagg av god kvalité. Du får vad du betalar för. Det gäller det mesta vi konsumerar, och kläder är inget undantag. Det betyder inte nödvändigtvis att du ska betala överpriser. Det betyder att du behöver lära dig mer om hur olika material fungerar. Hur är de tillverkade, vad har de för egenskaper och hur kommer de hålla över tid? Kläder i de något högre prissegmenten är nästan alltid sydda med mer finess, tillverkade i bättre material, och har en design som håller över tid (både utifrån slitage och stil). Spara och investera i ett fåtal sådana plagg, istället för en större mängd lågkvalitativa dussinplagg.

Gör en lista över plagg du saknar (och håll dig till den). Jag har en lista i mobilen, där jag vid behov skriver upp vad jag upplever mig sakna i garderoben. På så vis blir det enklare att planera nyköp och göra medvetna val.

Gör en budget. Bestäm hur mycket pengar du vill lägga på din garderob för varje månad, halvår eller år. Jag har ett särskilt konto som kort och gott heter ”Garderob” – till vilket jag för över en viss summa varje månad. Det fungerar otroligt bra, eftersom det innebär att jag alltid vet om det finns utrymme för shopping eller ej. Garderobsrelaterade inköp blir aldrig ett dåligt samvete, eftersom jag vet att jag budgeterat för det. Då finns det också utrymme att slå till på det där lite dyrare plagget, när rätt tillfälle uppenbarar sig.

Hur står det till med din garderobsstatus? Är du garderobsminimalist eller garderobsmaximalist?

Nytt i lekrummet

Den senaste månaden har jag köpt några nya saker till lekrummet, för de pengar/presentkort barnen fick i julklapp. Som ni vet gillar jag öppna leksaker, så det är sådana jag valt ut. Små barn utvecklas ju så väldigt snabbt, så det gäller att hänga med i svängarna och anpassa leksaksutbudet allteftersom deras intressen och färdigheter förändras.

Dels så har jag köpt en leksaksservis (för att det uppmuntrar till roll-lek) i plåt från Omm Design, som genast blev en storfavorit hos 2,5-åringen.

Och så det här fantastiska regnbågen från Grimm’s. Sök på ‘Grimm’s rainbow’ för att se bilder och videos av vad som kan konstrueras med denna otroliga byggsats – en mer öppen leksak finns inte.

Sist men inte minst har jag köpt den här gräsliga pussel-mattan. Men, oavsett vad jag tycker utseendet så kan jag konstatera att barnen älskar den. Storasyster för att hon är intresserad av siffror, bokstäver och att pussla. Och lillasyster för att det är spännande med alla färger. Här sitter vi mycket just nu. Leker, bygger med duplo eller klossar, pusslar och grejar. Lillasyster sitter längre och längre stunder utan stöd, men det är fortfarande vingligt – och därför skönt att ha ett större mjukt underlag att placera henne på. Lätt att rengöra är den också, till skillnad från fina ullmattan vi hade tidigare, och som nu står ihoprullad i garderoben.

Så här ser det förresten ut i leksakshyllan just nu, efter senaste leksaksrotationen (se tidigare bilder här). Eller alltså, det ser ut så här när storasyster inte är hemma. Den tid hon är hemma är det inte lika harmoniskt.

I korgarna högst upp är det rit- och pysselgrejer. I de tre på näst nedersta hyllplanet är det leksaksmat, några små gosedjur, och klossar. I nedersta korgarna är det duplo och instrument.

Ni kanske undrar vart tågbordet tagit vägen? Det har flyttat ner i gillestugan. Perfekt att kunna gå ner där och leka en stund om lillasyster behöver sova i lugn och ro på övervåningen.

Önskar er en fin onsdag!

En minimalistisk matplanering

Ett minimalistiskt synsätt kan appliceras på många livsområden. Exempelvis en förenklad matrutin! För hur många gånger har man inte bestämt sig för att ta tag i matplaneringen? Provat veckoplanering och matkassar, eller planlöst surfat runt på receptsajter i jakt på inspiration? Provat nya rätter under några veckor, men snabbt insett att de var för krångliga att laga, innehöll för dyra ingredienser, eller inte passade att värma i matlådan dagen efter? Själv älskar jag matlagning – eller åtminstone själva måltiden och ätandet – och provar gärna nya recept. När det finns tid. Men vem har egentligen det till vardags?

Måndag till torsdag vill jag inte ägna mer tid och energi än nödvändigt åt matlagning, det får sparas till helgen. Nej, i veckorna vill jag ha snabba, enkla och pålitliga recept som hela familjen tycker om och som passar i matlådan. Därför använder vi ett middagsschema. Det innebär att vår familj alternerar mellan ett begränsat antal maträtter enligt ett rullande schema måndag-torsdag (middag + lunchlådor till dagen efter). Hur lång ”roteringsperiod” vi har varierar. Just nu äter vi faktiskt samma mat, samma dag, varje vecka. Under helgerna provar vi gärna nya recept, och därför känns det aldrig tråkigt att äta samma mat i veckorna. Kanske är det en vanesak?

Genom att automatisera matlagningen på det här viset sparar vi hur som helst otroligt mycket tid och energi som tidigare lagts på planering och inköp. Hämtmat och impulsköp i sista sekund förekommer över huvud taget inte. Veckans handling gör vi på nätet på söndagskvällarna, och ”helghandlingen” i fysisk butik på fredagar.

De fyra rätter vi alternerar mellan just nu uppfyller alla kriterier som är viktiga för oss:

  • De passar hela familjen (kan även mixas till barnmat för lillasyster, 8 månader)
  • De har liknande ingredienser, men olika smaker, vilket gör att alla ingredienser kommer till användning och matsvinnet minskar drastiskt
  • De är goda att värma i matlådan dagen efter
  • De är nyttiga och enkla att laga
  • De innehåller inget kött (vi har bestämt oss för att spara det till helgerna)

Är du nyfiken på hur matplaneringen ser ut just nu? Kika här, där jag förutom veckomeny och recept också lagt upp en inköpslista. Rätterna kanske inte passar dig och din familj, men förhoppningsvis kan planeringen vara en inspiration om du också funderat på att införa någon form av matschema.

Förskoleprepp

Hej på er! Som ni vet har storasyster nyligen fått en förskoleplats, och imorgon är det dags för inskolning (hjälp!). Det är en förskola med utomhusprofil, vilket innebär att de spenderar större delen av dagarna utomhus. Storasyster kommer vara där 15 timmar per vecka, fördelat på tre dagar. Vi har inga tidigare erfarenheter av att ha barn på förskola, och eftersom platserbjudandet kom oväntat blev det lite bråttom att ordna med allting.

Nu tror jag dock att vi har bockat av det mesta. Så skönt! Vi fick en ganska lång lista på saker som behöver tas med till förskolan, och jag har – i vanlig ordning – försökt hålla det på en rimlig (och minimerad) nivå – men det blir snabbt en hel del ändå.

Den där lurviga, ljusrosa historian högst upp i bild är ett set med jacka och byxor som storasyster fick i födelsedagspresent i somras (då alldeles för stort i storlek). Jag ska villigt erkänna att jag haft lite svårt att se när vi skulle få användning av det, men det kommer passa perfekt som ”sovställ” nu på förskolan. Barnen vilar nämligen på madrasser på en inglasad altan, i varsin sovsäck. I sovsäcken ska det finnas kudde, fleeceställ, tunn mössa, tunna vantar och raggsockor. Visst låter det mysigt? Mössa och vantar tog jag från höstens kapselgarderob, och raggsockorna är ett extrapar vi hade hemma.

Den lilla högen i mitten består av fyra tröjor och två par leggings. Alltihop ärvt och sådant jag sparat just för att ha några extra uppsättningar oömma kläder (läs mer om det här). Hemma har de inte använts, så de kommer lämnas på förskolan och inte vara saknade i den ”vanliga” garderoben.

Vinterjacka, termobyxor och overall köpte jag på Polarn o. Pyrets julrea i början av året. De ytterplagg storasyster hade sedan tidigare var ärvda av barn födda i en annan säsong. De var något för små, ni vet så där tillräckligt för att de ska vara krångliga att få av och på. Hade vi inte fått förskoleplats hade de fått duga här hemma säsongen ut, men i och med att hon nu börjar på förskola vill vi göra det så bekvämt som möjligt både för storasyster, oss själva och personalen. Och eftersom de spenderar så mycket tid utomhus känns det såklart extra viktigt att ha bekväma grejer. Dessutom vet vi ju att lillasyster kommer kunna använda samma plagg, kring samma tid, framöver (det har redan visat sig väldigt behändigt att ha två barn av samma kön, födda i samma säsong…).

Min tanke är att vi ska lämna kvar overallen på förskolan så att den alltid finns där, och att jacka + termobyxor används till och från förskolan och som ett extra ombyte under dagen. Hemma är det ju inte alltid nödvändigt med overall vintertid, t ex om vi bara ska åka bil/göra något snabbt ärende.

På rean köpte vi också två par vintervantar, en polokrage i ull, en ullmössa, en stickad mössa med fleecefoder, och en tjockare stickad mössa. Polokragen, mössan med rosett samt ett par av vantarna tänker vi använda hemma + till och från förskolan, resten lämnas i hennes korg på förskolan.

Kalla mig fåfäng, men jag gillar verkligen att vi gått ”all in” på samma tema/färg. Nu kan allt enkelt matchas, och skulle några av ytterplaggen slitas ut finns det ändå många delar av samma set kvar till lillasyster när det blir dags för henne att ärva. Det sortens långsiktighet gör mig löjligt nöjd.

Det rosa fleecestället (ärvt från en av storasysters kusiner) ovan kommer vi också lämna på förskolan.

I förvaringsfickan ovan (har för mig att storasysters påslakanset kom i den här förpackningen) har jag packat ner ett extra örngott, namnade nappar, extra strumpor, raggsockor och trosor. Och så några tofsar och extra namnlappar, om det är något personalen skulle vilja märka upp. Jag har redan märkt upp alla kläder, men det kan ju vara något som missats.

Och sist av allt: Skorna. Det är Kavats modell ”Voxna” – även de inköpta nu under rean. Det har redan använts flitigt och än så länge är jag supernöjd med kvalitén. Fleecen kommer användas till och från förskolan, liksom lilla ryggsäcken som storasyster fick av sin morfar när hon föddes.

Det var alltihop, tror ni att vi är redo?! Tänk på oss imorgon förmiddag och önska oss lycka till.

Därför behöver småbarnsfamiljer minimalism

”Ursäkta röran, barnen skapar minnen”. Känner du igen den putslustiga meningen? Kanske har du sett den på en sån där träskylt i shabby chic-stil? Den stör mig. Helt enkelt därför att det stör mig när vi köper ”sanningen” om att småbarnslivet måste vara stökigt och kaosartat. Att det bara är leksaker och smutstvätt i hemmets alla vrår, missmatchade strumpor, försvunna vantar och intrampad Semper-mat. Att det alltid finns en milslång att-göra-lista, så överväldigande att det inte finns kraft att ens börja bocka av den. Småbarnsåren ska vara kaotiska och småbarnsföräldrar ska vara slutkörda. De småbarnsföräldrar som säger något annat, de förskönar. Ljuger! Hos dem börjar vi leta fel och bevis på den stora lögnen: ”ingen har det så välstädat”, ”ingen har rutiner som fungerar”, ”ingen lagar all barnmat själv”. Och så vidare.

På sociala medier – och i synnerhet Instagram (där jag ju gillar att hänga) dyker det då och då upp inlägg med budskap av typen ”INGEN har egentligen koll på läget och INGEN vet vad de håller på med!” Jag antar att tanken med dessa budskap är att de ska vara peppiga och överslätande. Och visst föredrar de flesta att visa upp sina bästa sidor i sociala medier, men det är också så här: en del människor HAR koll på läget. De HAR det precis så ordnat för sig som det verkar. Och ditt eget liv blir inte ett dugg bättre för att du misstänker (och surar över) att någon annan lever i lögn. Ägnar du dig åt sådana tankar gör du dig själv en otjänst, eftersom det betyder att du omedvetet intalar dig att förändring inte är möjlig.

Och oavsett vad vi försöker intala oss själva och varandra, så vill de allra flesta ha ett harmoniskt och hyfsat välordnat hem (och liv). Jag vet iallafall att när mitt hem är i ordning och ”under kontroll” så är mina tankar oftast det också. Och då är jag, om inte lycklig, så åtminstone i ett mer positivt mode. Och då är jag en behagligare mamma. Och då får jag behagligare barn som är enklare att hantera. Jag talar inte om Pinterest-perfektion, klinisk renlighet eller inskränkningar på barnens rätt att breda ut sig under lek, utan om att faktiskt ha tid och utrymme för det som är viktigast.

Och på samma sätt som det är enklare att skapa ordning ju mindre saker du har, så är det lättare att skapa utrymme för det du verkligen vill göra när du vågar tacka nej till annat. Det är nämligen det som är gemensamt för många av de som lever ett balanserat liv. De har gjort en medveten ansträngning för att nå dit. De har synat sin livsstil ordentligt, bestämt sig för vad de vill fokusera på och vad som kan prioriteras bort. De inser att de kan göra allt – men inte på en gång. Att allt har sin tid. Och för mig är det själva kärnan av vad minimalism är.

Här är de goda nyheterna: Ett balanserat liv via minimalism är tillgängligt för alla. Eller rättare sagt – alla som verkligen är beredda att göra det förarbete som krävs. Istället för att söka fel och bevis på den stora lögnen – fundera över vad dessa personer gör för livsval och se om du kan göra något liknande. Låt dig inspireras! Inte av de som lever ett liv vitt skilt från ditt eget, men av personer som har det ungefär som du och din familj. Börja med att rensa ut överflödet i hemmet för att skapa mer tid och utrymme. Det går nämligen inte att organisera bort överflödiga tidstjuvar, du måste få ut dem ur hemmet. Varenda sak du äger äter av din tid eftersom de måste underhållas, rengöras, repareras, förvaras etc. Att minimera och enbart behålla det som verkligen ger ett mervärde (eller fyller en praktisk funktion) har många fördelar. Den allra största är att du får mer tid över för det som är viktigt. Är du förälder så är det förhoppningsvis att ha tid och energi att hänga med dina barn – istället för att låta hushållsrelaterade måsten ta merparten av din energi varje dag.

Barn och minimalism

Småbarnshem tycks vara som en magnet för överflöd och något man som förälder kan uppleva att man ständigt måste värja sig emot. Förutom att det är otroligt tidsödande att ta hand om alltihop, fundera på vad ett ständigt inflöde av saker lär dina barn – och våga ifrågasätta allt du sett, läst och hört om vad barn ”behöver” för att bli lyckliga och välanpassade. Barns överflöd av saker är nästan alltid en biprodukt av föräldrarnas val och konsumtionsvanor (även om det många gånger finns utomstående faktorer som också spelar in, läs: släkten). Känn dig aldrig skyldig över att göra dig av med det du och familjen inte längre behöver. Om någon har gett er något i gåva har de ju, egentligen, inte längre något med saken att göra. Förhoppningsvis gjorde gåvan dig eller ditt barn glad när ni tog emot den, men ni behöver ju inte förvalta den för evigt för det.

Jag tror att många föräldrar har ett ganska oreflekterande förhållningssätt till konsumtion, framförallt vad gäller barnen. Vi vill deras bästa och vår konsumtion styrs av vad vi har råd med – snarare än vad barnen faktiskt har behov av. Men barn behöver inte egna iPads, egna sovrum fyllda av alla de där superroliga grejerna, jättegarderober med märkeskläder eller påkostade (men för barnet ofta rätt så trista) inredningsdetaljer. De behöver kärleksfulla och tillgängliga föräldrar som har tid att se dem och hjälpa dem att utvecklas. Och de behöver gått om tid att leka på egen hand. Frihet inom rimliga gränser.

Välj därför hellre få, klassiska och välgjorda leksaker som inte ”gör” någonting på egen hand. Jag har skrivit mer om den sortens öppna leksaker här. Och oroa dig inte över att dina barn har färre materiella ägodelar än grannarnas barn. Att ständigt överstimulera barn med nya leksaker är att göra dem en björntjänst. Barn med enorma mängder leksaker är nämligen mindre kreativa och konstnärliga, oftare överstimulerade, och mer benägna att bli materialistiska som vuxna. Och värst av allt: De är sällan särskilt trevliga att umgås med.

Finns det då inte viktigare saker att lägga sin energi på, än att rensa och vara konsumtionspolis? Jo, det gör det såklart. Och det är just därför som du och resten av familjen vinner på att skapa ett hem som är en lugn, trygg och hyfsat välordnad plats. Det är ju från hemmet som resten av livet utgår. Och det är välkänt att vår yttre miljö påverkar vad som händer inom oss. Om du kämpar för upprätta någon sorts komplicerat system för att navigera i kaoset, ja då har du kanske lite för mycket på gång. Både på in- och utsidan. Kom ihåg: Att leva i röra är inte det enda sättet att skapa minnen.

Jag har tidigare skrivit om mina bästa tips vid rensning, du hittar de inläggen här och här. Det finns också ett tidigare inlägg med 6 nycklar till ett minimalistiskt hem.

I mitt badrumsskåp

Nu har jag fått flera frågor kring smink, hårvård och badrumsförvaring, så ikväll tänkte jag visa er hur det ser ut hemma hos oss. Just badrumsskåp är ju ett sånt där typiskt område som lätt blir rörigt och översvämmas av lite allt möjligt. Och rörigt blir det även hemma hos oss, trots att vi inte har överdrivet mycket grejer i våra lådor. Vi har däremot en tvååring som just nu tycker det är superkul att möblera om bland ”mammas saker”… Småbarnlivet gör sig påmint i varenda del av hemmet numera. Och det är helt okej. Med få saker är det ändå lätt att hitta och hålla reda på grejerna.

Vi har ett badrum uppe och ett i källaren. Här uppe har vi dubbla handfat och en kommod från IKEA. Mediciner, hårfön och plattång förvaras i sovrumsgarderoben, och maken har alla sina badrumsgrejer i källaren (han byter om till arbetskläder nere eftersom vi har groventré där). I övrigt ryms allting i de här fyra lådorna. Låt oss ta en titt på innehållet:

I den främre lådan förvaras toalettpapper och näsdukar. I andra lådan två necessärer (i en av dem har jag mina linser och glasögon, medan den inte används som resenecessär). Bredvid två vita lådor, en med bindor och avfallspåsar, och en med mina extraprodukter. Jag använder schampo och balsam från Maria Nilas serie ”pure volume”, duschtvål med rosendoft från Dr. Bronner’s. Exakt samma uppsättning finns alltså i duschen i källaren. Här uppe har vi badkar och det används mest av barnen just nu. I ”extralådan” finns också kallpressad jojobaolja från Maria Åkerberg, tandborstar och handtvål. Jag köper alltid Urtekrams flytande tvålar. De är ekologiska, har fräscha dofter, rimligt pris och finns i vår närmsta matbutik. Och inte att förglömma: Etiketten är superenkel att ta bort om man, som jag, föredrar en enkel och diskret tvålpump. Hurra!

Översta lådan till vänster är barnens. Där finns storasysters tandborstmugg, lillasysters D-droppar och en salva, en necessär för hårband och hårspännen, en hudkräm och en liten tygpåse med extra tandborstar och tandkräm.

Översta lådan till höger är ”min” låda. Det är en del för hårgrejer och fotfil, en del för tandvård och linser, och en för smink och hudvård. Jag använder ansiktskräm och ansiktsrengöring från Biomed Organics, två fantastiska produkter som jag hittat efter ÅR av sökande efter de bästa produkterna för min blandhy. På händer och fötter använder jag Neutrals intensivkräm, och till resten av kroppen kallpressad jojobaolja. Oljan använder jag även som badolja, och som ansiktsserum om hyn känns extra torr. För smidig applicering av oljan återanvänder jag en liten glasburk med pipett, som fylls på från en större flaska vid behov. Min parfym är Chanels klassiska ”no 5” och deodoranten kommer från True Organic of Sweden.

Och här har vi innehållet i sminkväskan: Krämrouge från Bobbi Brown, RMS Beautys living luminizer (highlighter), gelfoundation från Chantecaille, färgat läppbalsam från Burt’s bees, eyeliner och världens bästa mascara (lash power) från Clinique. Nagelklippare och pincett. Sedan min ögonskugga från IDUN tog slut för något halvår sedan har jag inte brytt mig om att köpa en ny, men nu börjar jag bli lite sugen på ögonskugga igen…

Ovanstående är vad jag har i skönhetsväg. En noga utvald och alldeles lagom liten samling. Jag har alltid gillat smink och hudvård, och tycker att det är en väldigt härlig sak att unna sig. Sedan en tid tillbaka har jag fått upp intresset för ekologisk hudvård och försöker välja det i den mån det går, men det tar tid att hitta värdiga ersättare för gamla favoriter. Näst på tur är att byta ut mitt hårspray och torrschampo, och jag är väldigt nyfiken på John Masters produkter. Någon som testat det märket?

Och just det! Vi har ytterligare en låda. Den står i badkaret och innehåller badleksaker och storasysters schampo och duschkräm. Badleksakerna? Greta gris campingbuss, morfar gris båt, och ett plastglas…

Det var alles, hoppas ni uppskattade titten!

Tankar om förskola och hur vi valt att göra

Min inställning till förskola generellt är denna: Håller förskolan hög kvalité (t ex i form av erfaren och engagerad personal, mindre barngrupper, lämpliga lokaler) kan den ha ett stort pedagogiskt värde. Men jag tror också det finns anledning till sund skepsis vad gäller förskolans inverkan på barnens emotionella utveckling. Framförallt när det kommer till små barn, då förskolan kan vara en stressande miljö med mycket intryck och många barn och vuxna att bygga en relation till. Barn under 2-3 år har sällan behov av att spendera längre stunder någon annanstans än i sin hemmiljö, oavsett vad man som förälder försöker intala sig själv. Sedan finns det, som alltid, undantag. Mår barnet eller föräldrarna på något sätt dåligt av att vara hemma tillsammans så är det naturligtvis inte ett bra alternativ att vara det. Men jag kan bli ganska trött på förskolenormen, att det anses fullt rimligt att lämna barnen på förskola långa dagar från ett års ålder. Och att den normen är så stark att de flesta väljer att följa den, reflexmässigt och helt okritiskt.

Anledningen till att vi valt att låta storasyster (nu 2,5 år) vara hemma något längre är först och främst att vi önskat bygga upp en trygg anknytning. Som förälder/anknytningsperson har du ett oerhört stort inflytande på dina barn, och vi har helt enkelt inte velat ersätta den viktiga rollen med någon utomstående. Vi har själva velat styra vilka egenskaper som ska stimuleras och utvecklas, med målet att göra våra barn till självständiga, glada och trygga individer. För oss har det inte varit mer komplicerat än så.

Vi har dock stått i förskolekö sedan storasyster var drygt ett år, mest som en back-up. Jag var föräldraledig med storasyster i 11 månader, och sedan tog maken över. Jag blev gravid igen när storasyster var 14 månader, och redan då bestämde vi oss för att förlänga makens föräldraledighet något, för att inte behöva skola in storasyster på förskola innan syskonet kom. Redan då var vi också inne på att låta båda barnen vara hemma under föräldraledigheten med nästa barn. Så länge alla inblandade var nöjda och tills vi såg ett behov av förskola. Möjligtvis runt storasysters treårsdag, det vill säga i slutet av augusti 2019.

Men som en del av er vet (via Instagram) fick vi i veckan ett erbjudande om förskoleplats för storasyster. Från och med mitten på februari (!).

I vår kommun söker man tre förskolor samtidigt, och rangordnar de valda alternativen (vi har uteslutande sökt kommunala alternativ). Sedan vi sökte första gången har vi blivit erbjudna två förskoleplatser: Dels vårat tredjehandsval, och dels ett alternativ vi inte ens sökt. Så det är absolut inte en självklarhet att få plats på den förskola man helst önskar. Vårat förstahandval är en förskola med gott rykte, som ligger nära hemmet och på väg mot arbetet. Men mycket mer än så vet vi egentligen inte om den förskolan. Vi har fått ett (mycket vagt) muntligt förhandsbesked om att det troligtvis kommer finnas plats där för vår dotter i augusti, men det går inte att veta säkert.

Förskolan vi nu blivit erbjudna plats på är vårat andrahandsval, på grund av att den ligger något längre hemifrån och ”på fel håll” utifrån var vi arbetar (att gå dit tar ungefär 20 minuter, att köra bil tar 5 minuter). Platserbjudandet kom väldigt oväntat och som ni förstår har det funderats fram och tillbaka dygnet runt sedan dess. I slutet av veckan var vi där på ett studiebesök hela familjen, och vi fick ett otroligt bra intryck. Det är en liten förskola med tydlig utomhusprofil och den personal vi träffade verkar erfaren, kunnig och engagerad. Dessutom har de tillgång till fantastisk utemiljö. Tack vare engagerade följare på Instagram har jag under veckan fått massor av tips och goda råd kring vad man bör tänka på vid val av förskola. Återkommande teman har varit dessa:

  • Engagerad personal
  • Mycket utevistelser
  • Mindre barngrupper

Och vet ni? ”Vår” förskola uppfyller alla tre punkter! Att de har ”uteprofil” innebär i det här fallet att de spenderar majoriteten av dagen utomhus, förutom kring lunch. Fri lek blandas med projekt och mer organiserade aktiviteter. Varje barn har även ett par ”innepass” per vecka, och då är de i en mindre grupp (6 barn åt gången).

Efter mycket funderande och diskuterande har vi nu bestämt oss för att tacka ja till erbjudandet. Det blir en något tidigare förskolestart än vad vi planerat, men å andra sidan känns det som att storasyster är mogen för det och skulle tycka det var roligt. Det är inga långa dagar det handlar om, utan hon kommer att vara där 15 timmar i veckan, fördelat på tre dagar. Det känns alldeles lagom, eftersom det motsvarar ungefär den tid jag lägger på ”organiserade” aktiviteter för storasyster idag (öppen förskola osv). Det är så mycket stimulans vi bedömer att hon har behov av, utöver det vi gör tillsammans som familj och med släkt/vänner. Och de där 15 timmarna som idag läggs på ”aktiviteter” kan jag nu ägna åt häng med lillasyster och vila/återhämtning. Vilket inte känns helt oangenämt.

Det här är förstås ett stort steg. I första hand för storasyster, men också för oss föräldrar som nu ska in i förskolans värld med det engagemang och de rutiner det medför. Jag ska villigt erkänna att det är blandade känslor. Inte kring huruvida storasyster är redo eller ej – det är hon, utan mer kring det här med att binda upp sin tid, vi är ju vana vid att styra över den själva. Men hur vi än vrider och vänder på saken blir slutsatsen alltid densamma: Fördelarna överväger nackdelarna. Så nu ger vi det här en chans och hoppas på det bästa.

Berätta gärna om era erfarenheter av förskolans värld. Vad har fungerat bra och dåligt? Jag vill veta allt!