därför är minimalism en generationsfråga

Har du någon gång undrat varför din mormor sparar på gamla gräddfilsburkar, eller varför dina föräldrar äger ett exemplar av varenda köksredskap, verktyg och trädgårdsgrej som någonsin tillverkats? Varför minimalism och enkelhet verkar ligga närmare till hands för vissa personer än andra? Svaret kan delvis vara att det är en generationsfråga. Det är kanske lite orättvist att dra en hel generationsgrupp över en kam, men vi är alla präglade av den tid vi vuxit upp i. Och de politiska, ekonomiska och sociala förhållanden som präglat vår uppväxt påverkar hur vi förhåller oss till konsumtion och materiella ägodelar. Att vara medveten om det kan göra det enklare att förstå varför du är den enda minimalisten du känner (och varför omgivningen har svårt att relatera till dina val). Joshua Becker skriver en del om det här i boken ”The More of Less – Finding the Life You Want Under Everything You Own”, och eftersom jag tyckte det var så intressant har jag läst vidare på andra ställen. Det finns olika exempel på generationsindelningar, men i grova drag brukar man tala om fyra grupper:

The Silent Generation (födda 1928-1945). En generation som växte upp under den stora depressionen och andra världskriget. Eftersom många varor var hårt ransonerade förekom inget slösande. Man levde i ovisshet och det har format den här generationens syn på ägodelar: Som i att det är bäst att spara – man vet aldrig vad som händer eller om man har möjlighet att förvärva ägodelarna på nytt. Och hade man tillräckligt med utrymme för att förvara det man konsumerat, så gjorde man det – ”den som spar, han har”. Det som tillverkades på den här tiden höll också betydligt högre kvalité än det vi konsumerar idag. Saker tillverkades och konsumerades med ett helt liv som tidshorisont.

The Baby Boomer Generation (födda 1946-1964). Tillhör den första materialistiska generationen, där konsumtion blev en statussymbol. Baby Boomers har vuxit upp under helt andra förhållanden än sina föräldrar. Dels så var de den första generationsgruppen som faktiskt hade en tonårstid (till skillnad från deras föräldrar som gick direkt från barn till vuxna). Dels så fanns det efter krigsslutet en ökande samhällsoptimism som växte i takt med att samhällets välfärdssystem förbättrades. Kring den här tiden gick också många hushåll från en till två disponibla inkomster, vilket bidrog till starkare köplust och ökad konsumtion. Baby Boomers är alltså en köpstark generation som är uppvuxna med ekonomisk tillväxt som norm. De flesta av dem har varit (och är fortfarande) flitiga konsumenter av allt materiellt som kan förenkla och förbättra livet. De vill ha ”allt” och de vill äga det själva. De har också haft möjlighet att unna sig lyxvaror på ett sätt som varit otänkbart för deras föräldrar. Baby Boomers använder gärna varumärken för att visa sin sociala tillhörighet, och identifierar sig själva genom det yrke de har.

The Generation X (födda 1965-1980). En generation som vuxit upp under goda materiella förhållanden. De har haft arbetande föräldrar och tillbringat mycket tid hemma själva (så kallade ”nyckelbarn”). Många ur den här generationen har haft en skärmfri skolgång, för att sedan i vuxen ålder vara en del av den digitala revolutionen. De uppfattas därför som mer öppna för förändringar och innovationer än tidigare generationer, och värdesätter livskvalitet framför karriär. Gruppen stämplas ofta som ironisk och individualistisk, och har i efterhand blivit synonym med it-boomen, globalisering och entreprenörsskap. Föräldrar ur den här generationen beskrivs ibland som helikopterföräldrar (som i svävar och spejar, ständigt redo att dyka ned och lägga sig i och hjälpa till), kanske som en reaktion mot den egna uppväxten. Generation X föräldrar är Baby Boomers som gärna visar sin kärlek genom att skämma bort barnbarnen med saker. Vad gäller den egna konsumtionen står Generation X liksom mitt emellan sin tidigare och senare generation. De konsumerar gärna och mycket likt sina föräldrar, men vill också ha personliga rekommendationer och en koppling till företag och varumärken (liksom Millennials). De vill engageras och involveras.

The Millennial generation (födda 1981-2010). Millennials delas ibland in i Generation Y (födda ungefär 1981-1995) och Generation Z (födda runt 1995-2010). Vad som utmärker den här generationsgruppen är att de (vi) har vuxit upp efter internets revolution, och därför har de en digital överlägsenhet. De är vana vid delningsekonomi och att inte behöva köpa/äga tjänster och produkter för att få ta del av dem. De beskrivs ofta som en kritisk generationsgrupp med stark medvetenhet kring exempelvis politiska frågor, miljö och alternativa livsstilar. De ställer höga krav på allt de konsumerar och förväntar sig full transparens från företag. Millennials är ofta bra på att sålla i oändliga urval och engagerar sig gärna. Tack vare den digitala livsstilen är deras värld mindre än tidigare generationers, och därför uppskattar de en mobil livsstil med färre fysiska ägodelar. Millennials beskylls ofta vara lata, självupptagna, ytliga och curlade av sina föräldrar. Andra menar att Millennials är en driven, välutbildad generation som lägger stor vikt vid ekonomisk trygghet. Bakgrunden till det kan vara att Millennials är den första generationen som riskerar att få det sämre ställt än sina föräldrar, på grund av politisk, ekonomisk och social oro.

Det finns alltså logiska skäl till varför Generation X och Millennials lockas av en friare, mer flexibel och minimalistisk livsstil än personer som tillhör de två tidigare generationsgrupperna. Det säger väl sig självt att det här är grovt generaliserande beskrivningar, men jag tycker ändå att de ringar in något intressant.

Vad tycker du, känner du igen beskrivningen av generationsgrupper?

PS. Om jag identifierar mig som en typisk Millennial? Absolut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.