Om barn och skärmtid

Barn och skärmtid. Visst har det blivit ett känsligt ämne? Som förälder kan man känna att det blir fel hur man än gör. För mycket skärmtid tyder på bristande engagemang och disciplin, för lite tyder på teknikfientlighet och att man undanhåller barnen viktiga kunskaper och stimulans. Och så vidare. Jag tror att vi ska vara väldigt ödmjuka inför att ingen av oss riktigt vet vilka konsekvenser skärmar har för våra barn, utvecklingen går så otroligt snabbt att varken vi själva eller forskare på området hänger med. Vi kan däremot anta att olika barn har olika behov av skärmar. För barn som är väldigt aktiva fysiskt kan de vara ett sätt att varva ner och komma till ro, medan barn med lägre aktivitetsnivå riskerar att bli än mer passiva av skärmtid. Som med allt annat handlar det om att hitta en balans. Jag tänker att problemet (och möjligheterna) med skärmtid inte kan vara isolerat från förhållningssättet till barnuppfostran i övrigt. Så här ser jag på saken:

Skärmar är egentligen en del av ett större problem, nämligen det att många barn är överstimulerade. Långa dagar på förskolan, överfyllda barnrum med tusen valmöjligheter, organiserade fritidsaktiviteter flera gånger i veckan, fullbokade helger och stressade föräldrar. Med en sådan livsstil är det egentligen inte så konstigt att många barn njuter av att uppslukas av en skärm. För hur och när ska de annars varva ner? Det är något vi vuxna måste lära dem. Jag tror att barn har behov av en massa ostrukturerad tid att ha det tråkigt på. För om vi alltid ligger steget före och serverar barnen den ena aktiviteten efter den andra, hur ska de få tid att varva ner och initiera spontanlek? Att leka är ju egentligen små barns enda jobb, för det är så de bearbetar och lär sig förstå sin omvärld. Att låta barnen hantera sin rastlöshet på egen hand hjälper dem att bli bättre problemlösare. Det här förstår de flesta föräldrar. Men trots det verkar många livrädda för en oplanerad helg med sina barn. För ja, en oplanerad dag med små barn kan upplevas som OÄNDLIGT långsam och krävande. Men jag tror att det i de där långsamma dagarna finns utrymme för riktig kreativitet och riktig vila, och att det är något alla barn kan öva upp. Med det som utgångspunkt är det svårt att se var överdriven skärmtid passar in.

Jag har dålig koll på hur app-utbudet för små barn ser ut (det finns säkert massor av kreativt och lärande innehåll). Men det ÄR ett ofrånkomligt faktum att skärmarna knuffar undan spontanleken och vardagsrörelserna. Visste ni att inte ens Steve Jobs lät sina barn använda iPads? Det säger något. För hur många spärrar vi än installerar på enheterna barnen använder är vi ganska oskyddade på nätet. Våra barn må vara moderna, men konsekvenstänk är inte deras starkaste gren. Och att ge dem mer eller mindre fri tillgång till skärmar är att låta dem ta ansvar för beslut som de inte är redo för. Hemma hos oss undviker vi därför ”småskärmar”. Förutom att vi hellre uppmuntrar andra aktiviteter handlar det om ren självbevarelsedrift: Vi har helt enkelt ingen lust att övervaka skärmanvändandet eller att bråka med 3-åringen om skärmtid. Vi bråkar redan om exakt allt annat (hej trotsåldern), så varför införa ännu en grej?

Det vi har i teknikväg är en stationär dator, en iPad, två TV, varsin iPhone för oss föräldrar. Surfplattan använder vi nästan uteslutande för Spotify (kopplat till högtalare), men eftersom både plattan och vår dator sjunger på sista versen kommer vi snart att ersätta dem med en bärbar dator. Ingen av oss har fastnat för det här med surfplatta, så någon sådan behöver vi egentligen inte. Det enda barnen använder är tv:n. Vi har en Apple tv med några olika appar med barnprogram, och det är de vi använder. Just nu tittar stora barnet på tv 1-2 timmar per dag, ibland mer och ibland mindre. Vi använder tv:n som nedvarvning på kvällen, som ett sätt att slå ihjäl tiden alltför tidiga morgnar, och ibland som barnvakt medan vi pysslar med annat hemma. Optimalt vore förstås att titta på något väl utvalt program tillsammans, och kommentera och diskutera under tiden, men nej – så funkar det inte hemma hos oss. Tv:n är, mer än något annat, en barnpassare och ett hjälpmedel för oss föräldrar. Och det tycker vi är okej. Tv-tittande är förvisso en rakt igenom passiv aktivitet, men anledningen till att vi föredrar det framför mindre skärmar är att det är en tydligt avgränsad aktivitet: Tv:n hänger på väggen hemma i vardagsrummet, och det är liksom givet att den inte går att ta med sig i bilen, på stan, på restaurangen eller när man är iväg på någon utflykt. En mobil skärm, däremot, är svårare att argumentera bort.

Mitt stora barn har en vag uppfattning om att det finns roliga filmer på våra telefoner – det har nämligen hänt att vi mutat med ”Baby Shark” för att genomlida besök på offentliga toaletter… Det händer också att jag låter 1-åringen titta på babblarna lite för långa stunder om vi är hemma själva och jag behöver ha händerna fria. Eller, låt oss vara ärliga, om jag behöver en paus. Har vi barnvakt är det förstås fritt fram för dem att erbjuda skärmar om de vill (vilket de gör). Barn är ofta bra på att anpassa sig till olika miljöer, och förstår att det är skillnad mellan hemma och borta. Men hemma har alltså barnen inte någon ”egen” teknik, och vi planerar inte heller att skaffa dem det inom överskådlig framtid. Det är inget de är vana vid eller frågar efter, och än så länge ser vi inga negativa konsekvenser utav det. Däremot positiva! Det är omöjligt att skriva det här utan att låta präktig och skrytsam, men skitsamma – jag gör det ändå: Min 3-åring är mer kreativ och tålmodig än typ alla barn jag känner. Inte som i att hon är nåt slags kreativt geni, utan mer som i att hon är bra på att roa sig i de flesta sammanhang. Det betyder inte att hon alltid har KUL, men hon förstår (oftast) att det är upp till henne själv att göra det bästa av situationen. Det tycker jag är en fantastisk egenskap, och för mig räcker det som motivation att hålla skärmarna borta ett tag till.

Hur gör ni?

PS. Ett boktips är ”Skärmtid : familjens guide till den digitala vardagen” av Björn Solfors, där det finns massor av praktiska tips kring skärmtid för barn och ungdomar i alla åldrar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.