Om föräldraledighet

Liten människa som just nu upplever sitt livs andra höst.

Jag vill berätta om hur jag och min man tänkt och planerat kring föräldraledighet. Sedan vårat första barn kom i augusti 2016 har någon av oss varit föräldraledig på heltid. En viktig anledning till att det fungerat är att vi fått våra barn ganska tätt (det skiljer 22 månader mellan dem). Men det har också varit en del pusslande. Så här har det gått till rent praktiskt: Veckorna innan första barnet föddes tog jag ut 4 veckors semester och 2 veckors föräldraledighet. Sedan var jag föräldraledig i 11 månader och därefter var min man hemma i 8 månader (till och med sista mars 2018). Under april 2018 var vi båda lediga någon dag per vecka, och övriga dagar pusslades det med barnvakter. Från och med 1 maj 2018 var jag heltidssjukskriven på grund av foglossning, fram till dess att lillasyster kom i mitten av juli. Hade jag inte blivit sjukskriven hade jag istället gått hem på föräldraledighet samma datum. Så om man nu ska hitta någon slags uppsida med det bedrövliga tillståndet foglossning, så var det att jag sparade in drygt två månaders föräldrapenning. Nu har jag alltså varit föräldraledig i snart 1,5 år, och har faktiskt inte mer än ett par månader kvar. I januari 2020 går jag tillbaka till jobb på heltid, och min man går hem på tre månaders föräldraledighet. I april 2020 är tanken att lillasyster ska börja på förskolan, och min man kommer därefter vara föräldraledig en dag/vecka under en tid. Längre än så har vi inte planerat. Eftersom någon av oss alltid varit hemma sedan barnen kom vet vi inte hur mycket vi vill jobba när båda barnen går på förskola. Storasyster började ju på förskola när hon var ungefär 2,5 år, och har sedan dess gått 15 timmar per vecka. Så när vi båda jobbar och förskoledagarna blir längre kommer det bli en stor omställning för oss allihop.

Ni kanske undrar hur det här gått till (eller rättare sagt, gått ihop sig) ekonomiskt? Ja, man har ju inte mycket att välja på mer än att ställa om sina vanor. Vi har såklart fått skära ner på sparande, vissa typer av konsumtion och aktiviteter, och en hel del ”guldkantsgrejer”. Genom att göra det har vi kunnat leva på i snitt 1,2 – 1,5 löner/månad under drygt tre år. Trist ibland såklart, men på det stora hela så har det inte känts som någon större uppoffring. Att vara ledig kan vara dyrt, men med små barn är man ju trots allt ganska bunden till hemmet och aktiviteter av enklare karaktär. Och för oss har det underlättat enormt mycket att någon alltid varit hemma och skött logistiken. Handlat, tvättat, städat, hållit reda på BVC-tiderna och sånt där. Ingen stress över tidiga morgnar eller sena hämtningar på förskolan, över vem som ska vabba och om barnen verkligen trivs på förskolan. För oss är det det som ÄR guldkant just nu, att ha en hyfsat stressfri vardag under en kort men intensiv fas i livet. Att den aspekten väger upp allt det andra man skulle kunna göra med två löner har varit vår utgångspunkt.

Hur har ni tänkt kring föräldraledighet?

12 reaktioner till “Om föräldraledighet

  1. Det låter sunt, jag är gravid med vårt tredje barn som väntas i januari. Med första var jag bara hemma 10 månader och maken va hemma 5 månader, ungefär samma upplägg med andra men har känt båda gångerna att de var alldeles för kort tid å att de fick börja på förskolan tidigare än vad jag ville. Nu med trean planerar jag att vara hemma 2 år, kommer innebära att vi enbart lever på makens lön i ett år vilket kommer bli tajt men har inte så höga månadskostnader så kommer klara det. Känns riktigt bra att vara hemma längre den här gången 🙂

    Gilla

    1. Det låter HELT fantastiskt. Känner igen det du beskriver… jag tyckte också att första föräldraledigheten gick alldeles för fort. Och eftersom vi hela tiden varit inställa på två barn kände jag att det här var sista chansen att få vara hemma under en längre tid. Med lite pusslande och rätt prioriteringar så går det, barnen är små så kort tid…
      Hoppas att du får må bra sista delen av graviditeten.

      Gilla

  2. Vi har varit hemma nästan 1,5 år med båda våra barn. Mellan våra barn är det 3 år och 4 månader. Men sedan första barnet började förskolan har alltid någon av oss jobbat 80% och det kommer vi fortsätta med länge tänker vi. Sedan har vi våra föräldrar nära som hämtar barnen tidigare oxå.

    Gilla

    1. Låter väldigt skönt att någon alltid är hemma en dag i veckan, så tror jag att vi också kommer göra. Egentligen är det ju inte så många år man har möjlighet att vara ledig med barnen när man vill, så det gäller att passa på.

      Gilla

  3. Jag önskar jag kunde vara hemma på heltid tills vår minsta börjar skolan men det är inte möjligt om jag inte säger upp mig. Nu är vår minsting den fjärde i barnaskaran och jag kommer att börja arbeta strax innan hans tvåårsdag.
    Jag har som mål att jag går ner till 75% utan att ta ut föräldrapenning för detta (det är enligt föräldralagen tillåtet tills barnet gått ut 1:a klass, sedan kanske till 12 års ålder om arbetsgivaren godkänner) Sedan har vi lägsta ersättningsdagar kvar (ganska många för mig) och dessa kommer jag att använda för att korta ner dagarna ytterligare. Det ger inga pengar men rätten att vara ledig och ha kvar sitt arbete.

    Jag har provat att arbeta många olika procentgrader och arbetssätt (både att korta ner dagarna och ha en dag ledigt) men har kommit fram till att kortare dagar generellt har varit att föredra för våra ungar även om en dag ledigt i veckan varit lättare för mig som vuxen för att jag får mer gjort.
    Sedan hade all planering och alla livsval man gjort förstås underlättat om man från början vetat hur många barn man skulle få men det kan man ju aldrig veta, livet är ju det som händer utmed vägen 🙂 Har varit hemma på heltid nu sedan våren 2016 då trean föddes och tagit ut lite dagar trots att vi inte har några panglöner och en hel del lån för boende, bil etc.. Vi har vant oss vid att leva billigt, handla smart etc och skulle egentligen inte behöva få in så mycket för min del även de kommande åren men grejen är att pendlingsavgifter samt dagisavgifter på nästan 3000 i månaden tillkommer, bara jag måste börja arbeta ”lite grann”. Jag sörjer över att det inte finns något ”vara hemma bidrag” man kan söka för att vara hemma längre om man sparar kommunen för förskoleplatskostnader och de istället får vara hemma med en förälder som inget hellre vill

    Gilla

    1. Håller verkligen med dig, samhället uppmuntrar absolut inte föräldrar att stanna hemma länge med sina barn. Förutom att det (typ) är ekonomiskt omöjligt så upplever jag att utbudet för hemmaföräldrar/barn är minst sagt skralt. I vår kommun har kyrkan en hel del aktiviteter, men kommunens utbud är desto mindre. Tråkigt, tycker jag. Och precis som du skriver blir det ju ganska kostsamt även att arbeta mindre/ha barnen på förskolan kortare tid. För att inte tala om all logistik som tillkommer när barn och vuxna hämtas/lämnas/ta sig till jobbet…
      Hoppas att pusslet löser sig för er när det blir dags att gå tillbaka till jobbet.

      Gilla

  4. Tack för att du skrev om mitt önskeinlägg ✨ Jag är förstagångsförälder och för närvarande föräldraledig. Tiden hemma tillsammans med barnet har väckt väldigt många tankar hos mig om vad som egentligen är viktigt. Att köpa tid för pengar har blivit något av ett mantra för mig (i det här fallet mer tid hemma med barnet), och barnet kommer vara över två år vid förmodad förskolestart. Det har även för oss inneburit att vi behövt prioritera annorlunda för att klara oss bra ekonomiskt. Inga resor, inga nya onödiga prylar etc. I takt med detta har intresset och viljan att tillämpa ett mer generellt minimalistiskt förhållningssätt på livet ökat. Det kom liksom av sig själv. Det jag vill allra mest i livet just nu är det ”enkla”, att få tid hemma tillsammans med familjen. Inte köpa nya kläder varje månad eller käka på restaurang varje vecka. Inte lägga tid på att rodda en massa onödiga saker som man egentligen inte har användning för eller ser ett värde i. Är väldigt tacksam för att föräldraledigheten medfört även dessa insikter, men är samtidigt osäker på hur jag ska våga agera framåt. När barnet är litet är det få som ifrågasätter att man väljer att vara hemma och spendera mindre. Men jag skulle gärna arbeta mindre än heltid såväl under förskoleåren som när barnet går i skolan. Känner mig dock ganska ensam om att känna att det är mer värt att slippa arbeta heltid och leva sparsamt och avskalat, än att leva så som normen föreskriver (heltid, stora hem, resor och aktiviteter, omväxlande inredning, spänning och dyra hobbys). Vet verkligen med mig att det INTE är så, men ovan beskrivna norm är väldigt stark.

    Gilla

    1. Tack för att du delar med dig av dina tankar. Känner verkligen igen mig i det du beskriver, att så mycket omvärderas när första barnet kommer. Så var det för mig också. Och ja, den där normen är otroligt stark. Jag tror att de flesta vill vara hemma mer när barnen är små, men också att många har svårt att göra de uppoffringar som krävs för att det ska vara möjligt. Är själv osäker på hur vi ska göra framåt, än så länge har ju någon av oss alltid varit hemma… Men har åtminstone landat i att jag är beredd att välja bort ganska mycket, iallafall under förskoleåren.
      Du är absolut INTE ensam!

      Gilla

  5. Lillebror kom nu i september och då blev även storebror 1,5 år så vi valde att ha båda hemma samtidigt och min man jobbar 80 procent just nu så han är hemma en dag i veckan. Sen har vi inte riktigt bestämt om storebror ska få börja på 15 timmar nästa höst och att lillebror får skolas in på vårterminen 2021 eller om vi tar båda samtidigt på våren.
    Sen när båda barnen börjar förskola kommer jag att jobba max 75 procent och då med kortare dagar istället för lediga dagar (tycker det känns bättre för barnen), förmodligen lite mindre under vintern då min man spelar bandy och är borta väldigt mycket under vintern.
    Vi har i och med den extra inkomsten från bandyn kunnat spara många föräldradagar och jag kan vara hemma mycket med barnen vilket vi är mycket glada över, dock ser vi knappt skymten av pappan under vintermånaderna.

    Tack för en superhärlig blogg förresten, blir lika glad varje gång det kommer ett nytt inlägg 😊

    Gilla

    1. Drömplanering ju! Allt behöver inte vara spikat på förhand, vi tog en förskoleplats tidigare än planerat för att det kändes rätt när möjligheten väl kom.
      Min svärmor jobbar på förskolan och hon är väldigt positiv till kortare dagar för barnen, istället för lediga dagar. Piggare barn och mindre sjukdomar.
      Starkt jobbat att vara själv med barnen så mycket under så långa perioder, man får göra vad man kan för att få ihop livet. Och tack för den fina komplimangen, jag blir sÅ glad!

      Gilla

  6. Jag vill verkligen tipsa om att man kan vara hemma på heltid eller hur mycket man nu vill båda föräldrarna samtidigt under barnets första levnadsår. Detta kräver förstås att man får ner sina levnadskostnader rejält och tyvärr kan kanske inte alla klara sig på en föräldrapenning pga låg SGI o höga omkostnader. Men många skulle nog klara det om man verkligen vill prioritera den tiden med barnet/barnen. Vi hade som ambition att vara hemma båda i ett år med första barnet, men det blev ca 4 månader, pga att vi ville renovera barnrummet så då fick pappan börja jobba 50%. Sen fick vi tvillingar när storebror var 13 månader. De är nu 1 år och vi har båda varit hemma på heltid sen lite mer än ett år. Storebror har just börjat på föris 20 h/v och jag börjar jobba 75% i februari. Pappan ska vara hemma med tvillingarna till augusti 2020. Sen får vi se… håller med om att man får andra prioriteringar om vill vara hemma så mycket. Köper i stort sett bara mat och sånt som barnen behöver, samt förstås sånt som går sönder o behöver bytas i hemmet. Väldigt lite till oss själva, inga resor, inga restaurangbesök. Men det gör oss faktiskt inte så mycket. Kan sakna restaurangbesök pga älskar god mat, men det kommer finnas tid o pengar till det när barnen är större. Oj, vad långt det blev. 🙈

    Gilla

    1. Absolut, finns den möjligheten kan det ju vara väldigt skönt att dela på ”arbetet” med barnen/barnet. Låter som att ni ändå kom hyfsat nära er ursprungliga plan, så bra jobbat.
      Haha, jag ser också fram emot fler restaurangbesök framöver!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.