5 goda veganska frukostar

Jag har experimenterat med vegetarisk/vegansk kost under drygt ett halvår. För hälsan och för miljön. En stor del av matens klimatpåverkan kommer ju från köttet, så att äta mindre av den varan är bra för både miljö och klimat. Just nu äter jag kött/fisk ett par gånger i veckan och jag kan inte se att jag skulle gå tillbaka till att äta det oftare än så igen. Jag mår helt enkelt för bra. Att ställa om till mer vegetarisk matlagning har varit förvånansvärt enkelt, och efter en hel del prövande har vi hittat några vegetariska middagsfavoriter som funkar för hela familjen. Till barnen (framförallt storasyster) stöttar jag dock upp med lite kött, eftersom hon frågar efter det. Helt okej, tycker jag. För oss vuxna, däremot, har det blivit helt naturligt att äta övervägande vegetariskt, även om vi gör undantag ibland. Senast vid midsommarhelgen, då vi åt klassisk midsommarlunch och grillat kött på kvällen. Och rester av detsamma dagen därpå. Efter det fick jag en rejäl mat-baksmälla och kroppen sa ifrån. Så under de senaste fem dagarna har jag ätit helt och hållet veganskt – och jösses vilken skillnad! Jag tror inte att jag någonsin upplevt sådan balans i kroppen som nu. Helt otroligt. Jag förstår att jag låter frälst – och det är jag! Därför kommer jag från och med nu utesluta mejeriprodukter ur min vardagskost (det är det som har varit den stora förändringen). Har det gått bra i fem dagar kommer det gå bra i fem dagar till, och sen fem dagar till, och sen sitter det.

Vad som varit svårast? Att avstå mjölken i kaffet. Jag har provat att ersätta den vanliga mjölken med mandelmjölk, sojamjölk och havremjölk, utan att fastna för något av alternativen. Alltså tar jag det numera svart. Det är beskt och bittert, men går bättre och bättre för varje kopp.

Som ni vet har vi ett rullande matschema, och just nu innehåller det inte så mycket mejeriprodukter. I de rätter där det förekommer har jag helt enkelt uteslutit det på min egen tallrik. Inga konstigheter alls. Desto mer utmanande har det varit att tänka om kring frukostar och mellanmål. Jag är inte superförtjust i att äta stora frukostar, men en smoothie eller smörgås vill jag gärna ha. Efter att ha provat olika veganska varianter av dessa frukostar har jag hittat fem favoriter:

Fröknäcke med kronärtkockskräm

Kronärtskockskräm (cirka 2,5 dl)

  • 1 burk kronärtskockshjärtan (400 g)
  • 1 skalad vitlöksklyfta
  • 1 tsk finrivet citronskal
  • 1/2 msk färskpressad citronjuice
  • 1/2 dl olivolja
  • 1 krm salt
  • 1/2 krm peppar

Låt kronärtskockorna rinna av i ett durkslag. Mixa skockorna tillsammans med vitlök, citronskal, citronjuice och olja med stavmixer eller i en liten matberedare till en slät kräm. Krydda med salt och peppar. Receptet kommer från ica.se.

Rostat surdegsbröd med guacamole och tomater

Guacamole (5 dl)

  • 250 g avokado
  • 1/2 chili (finhackad)
  • 1 vitlöksklyfta (pressad)
  • 2-3 msk citronsaft
  • salt och svartpeppar

Mixa avokado, chili, vitlök och citronsaft till en slät kräm. Smaka av med salt och peppar.

Fröknäcke med hummus

Hummus (5 dl)

  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 burk kikärter (400 g)
  • 1/2 chili
  • 1/2 tsk spiskummin
  • 1 msk pressad citronjuice
  • 3 msk olivolja
  • 1 msk tahini
  • salt och peppar

Finhacka vitlöksklyftan. Lägg den med kikärter, chilifrukt, spiskummin, pressad citronjuice, olivolja och tahini i en matberedare. Mixa till en jämn smet. Smaksätt med salt och peppar. Förvara kallt till servering. Receptet kommer från ica.se.

Och mina vanliga smoothies på naturell yoghurt har jag bytt ut mot smoothie bowls. Godast hittills är dessa två:

Banan, choklad och nötter

1 banan mixad med 1/2 dl blåbär, 1/2 dl avokado, 1/2 dl mandelmjölk och 1 tsk kakao. Toppad med kokoschips, quinoapuffar och naturella cashewnötter.

Banan, hallon och jordgubbar

1 banan mixad med 1 dl hallon och 1/2 dl mandelmjölk. Toppad med jordgubbar, kokos, linfrön och solrosfrön.

För mig är det jätteviktigt att den veganska maten inte känns som en uppoffring, för då blir det inte en hållbar livsstil i längden. Kul, gott och enkelt, ska det vara.

Har ni några tips på vad jag kan utöka min veganska frukostrepertoar med?

Sommarplaner

Danska Vejby, sommaren 2017.

Är det bara jag som är frossar i sommarplanering just nu? Jag är så revanschsugen efter förra sommaren – som ärligt talat var ganska hemsk. Att vara höggravid/nyförlöst med en liten bebis att ta hand om var ingen höjdare i den extrema värmen. Lillasyster föddes mitt i varmaste juli, och tiden innan och efter det vågade vi inte mycket annat än att hålla oss hemma. Vi kände oss instängda, isolerade och trötta. Inget kul alls. Innan barnen kom älskade jag att vara hemma på sommaren, min man också. Vi hade ju möjlighet att resa när och hur vi ville året om, så det fanns liksom ingen anledning att klämma in allt under semestern. Men med förra sommaren i bagaget tänker vi annorlunda, och inför den här sommaren upplever vi ett stort behov av att komma iväg i sommar. Allra mest för att uppleva nya, mysiga, roliga saker tillsammans som familj, men också för att få miljöombyte nu när barnen och jag spenderar så mycket tid hemma.

Jag älskar att resa. Gärna till nya platser och gärna med snabb och smidig resväg. Faktum är att vi hade planerat att göra en kortare resa (med flyg) nu under våren. Men med allt jag numera vet om klimatet och flygets effekt på det känns den sortens resa inte försvarbar. Naturskyddsföreningen rekommenderar att vi ska flyga mer sällan och istället stanna borta längre, och det rådet har vi tagit till oss. Vår familj har en långresa inplanerad om några år, men fram till dess håller vi oss (som det ser ut i nuläget) på jorden. Hyllar hemestern!

För att stilla semesterlusten bokade vi redan i höstas in en semestervecka på Gotland i juli. Vi ska hyra en liten stuga vid havet, och det ska bli så himla mysigt. Första familjesemestern som fyra, och allt! Vi har varit på Gotland tidigare, men bara på blixtvisit och den här gången vill vi ha gott om tid. Min pappa har sommarstuga i Västervik, så förhoppningsvis kommer vi vara där några dagar eller någon vecka. Numera går det färja mellan Västervik och Gotland, så kanske slår vi ihop de båda. Jag har spenderat många barndomssomrar i Västervik, och det känns jättekul att mina barn har samma möjlighet.

Vi har också planer på att låna min systers lägenhet i Malmö under en vecka då hon inte är hemma. Medan vi bor där tänkte vi passa på att göra några dagsutflykter, bland annat till Skanör/Falsterbo och till Österlen. Jag drömmer också om att åka över till Danmark ett par dagar, för att insupa den fantastiska miljön på Nordsjälland (visste ni att det kallas Danmarks riviera?). Längs vägen från Helsingör är det som ett pärlband av små charmiga kustbyar och stränderna är helt magiska. Vi hyrde stuga i en av de där små byarna (Vejby) för ett par år sedan, och det var otroligt härligt. En av dagarna när vi var ute och promenerade hittade vi till Helenekilde badehotell, och bestämde oss genast för att vi ville komma tillbaka dit och leva badhotellsliv – ”någon gång”. Och varför inte i år, tänker jag. Bara själva ordet; ”badhotell” – hur härligt låter inte det? Har vi tid och lust tar jag gärna en tur till Sydsjälland också, är nämligen väldigt sugen på att besöka Möns Klint. Någon av er kanske har varit där?

Den här sommaren har jag också för avsikt att utforska mer av södra Sverige genom att göra dagsutflykter. Jag vill uppskatta och lära känna platserna omkring mig, istället för att längta efter något mer exotiskt. För mig är det en viktig del i det här med att leva enklare. Att öva på att hitta äventyr runt knuten (de finns!). Och jag älskar känslan av att ha hela familjen samlad i bilen, en god picknick i väskan och nya upplevelser – stora som små – i sikte. Det är frihet och livskvalité.

Mitt bästa tips inför sommarplaneringen är att tänka just sommarplanering – och inte bara semesterplanering. De där semesterveckorna känns långa på förhand, men vi vet alla att de brukar försvinna i ett nafs. Och sommaren är ju faktiskt mer än bara semestern. Genom att sprida ut det du vill göra får du fler härliga sommaraktiviteter under längre tid, och i bästa fall blir den faktiska semestern lugnare och mer njutbar.

Vad skulle du vilja göra i sommar?

Egentid

Plötsligt händer det: Barnen sover middag SAMTIDIGT och man vet att åtminstone 30 minuters njutbar egentid ligger framför en. Jag rekommenderar att inte slösa bort den halvtimmen på städning.

Vad betyder ”egentid” för dig? Har du funderat på hur mycket du får av den varan, och hur mycket du egentligen har behov av? Eller tycker du kanske att ordet är tramsigt, och att själva innebörden av det är något som får stå tillbaka under småbarnsåren? För mig är egentid lika med stunder då jag inte i första hand är mamma. De stunderna är relativt få, men jag älskar när de kommer och är alltid på jakt efter nya knep för att maxa dem.

Innan barnen kom var egentid ingenting jag funderade över (av naturliga skäl). Fanns det behov av någon slags rekreation tog jag mig helt enkelt tid till det. Men sedan jag blev förälder – och egentiden minskade med typ 95 % – har jag identifierat två olika sorters egentid. Den som ger energi, och den som ger avkoppling. Vilket jag har mest behov av varierar, men jag försöker få till en bra balans.

 Aktiviteter jag får energi av

  • Att umgås med familj och vänner.
  • Att vara utomhus.
  • Att gå ut – som i en fika/lunch/middag/konsert/bio
  • Att läsa bloggar, tidningar, facklitteratur – fördjupa mig i något nytt
  • Föreningsengagemang. Jag är medlem i Munskänkarna och har stor behållning av de kurser, vinprovningar och aktiviteter som arrangeras via dem.
  • Att pyssla med den här bloggen
  • Musik. Jag tillhör den sortens människor som finner störst njutning i att AKTIVT lyssna på musik – det vill säga utan att göra något annat samtidigt.

Aktiviteter som ger mig vila och återhämtning

  • Att läsa skönlitteratur.
  • Hembakat. Det är något meditativt med att baka något gott till eftermiddagsfikat, eller ett bröd till middagen.
  • Dricka kvällsté. Att stänga av tv:n, släcka ner de starkaste lamporna, tända några ljus, ta en kopp té och faktiskt PRATA med min man.
  • Att se en bra tv-serie. Sedan barnen kom har film- och serietittandet minskat drastiskt – men några avsnitt per vecka blir det alltid. Under vinterhalvåret tycker jag det är särskilt mysigt att ha en spännande serie att längta till.  
  • En god natts sömn. När barnen väl har somnat kan det kännas trist att själv gå och lägga sig efter bara någon timme, men det är oftast väldigt belönande. Och definitivt något jag kan bli bättre på.
  • Bada badkar.

Så hur får man då till den där egentiden? Jo, tricket är att alltid vara redo! Eftersom de där heldagarna av egentid sällan är något annat än en utopi, så då gäller det att effektivisera de korta stunderna som faktiskt inträffar i verkligheten. För korta stunder uppenbarar sig ju faktiskt då och då: När den andra föräldern tar med sig barnen och handlar, tar en promenad eller går till lekparken, när mor- eller farföräldrarna lånar barnen ett litet tag. Och så vidare. Det svåra är då att veta VAD man ska göra av egentiden. Att prioritera rätt. När de där spontana stunderna av ljuvlig egentid plötsligt erbjuds är det så väldigt lätt att börja städa, plocka, tvätta, ringa samtal. Eller ännu värre – att inleda ett ändlöst Pinterestscrollande. Vid den typen av aktiviteter försvinner en hel timme i ett nafs. En timmes badande i badkar däremot… Då står tiden faktiskt stilla. Genom att öka din medvetenhet kring vad som ger dig energi respektive avkoppling, så kommer du upptäcka att det faktiskt finns en hel del egentid att hämta.

Och som vanligt går det att dra fördelar av en mer minimalistisk livsstil. Genom att förenkla matlagning, tvätt, underhåll av hemmet och andra ”måsten”, så finns det faktiskt tid och utrymme att ta hand om sig själv också. Genom att rensa, minimera och organisera skapas därmed bättre förutsättningar för ett hållbart liv med en bättre hälsa. Oavsett hur din livssituation i övrigt ser ut.

Hur tänker du kring egentid – och vad ger dig energi respektive avkoppling?

Vinter

Låt oss prata lite om vintern. Ni vet väl att bönderna brukade kalla perioden mellan jul och april för oxmånaderna? En tung och mörk arbetsperiod, med låg energi och ett sinande matförråd. Och visst kan dessa månader kännas tunga, efter en lång tid av mörker och kyla. Jul och nyårsfirande ligger bakom oss och för de flesta inträffar nästa långledighet först vid påsk. Kolsvarta morgnar när man knappt orkar tänka tanken på att ta sig upp ur sängen, och än mindre ge sig ut i kalla vinterluften för att ta sig till arbetet. Det är lätt att bli less.

Jag har blandade känslor inför årets första månader. Å ena sidan finns den där energivande nystartskänslan: ny almanacka, nya målsättningar, nya planer. Å andra sidan är jag trött efter en mörk höst. Då kan jag längta efter de där krispiga vinterdagarna med gnistrande snö, sol och kall luft. Den sortens vinterdagar jag, med lite tur, upplever ett par gånger per år. För i själva verket utgörs södra Sveriges vintrar mest av regniga och blåsiga dagar. Då och då kommer ett rejält snöfall, men det är snarare regel än undantag att snön smält bort så snart den landat på marken. När den väl får fäste blir det mest slask och is av alltihop. Det är alltså sällan läge för de där härliga uteaktiviteterna som jag förställer mig att människor i norr ägnar sig åt. Därför har jag alltid föredragit att ignorera vintern genom att tillbringa den inomhus.

Sedan får man barn. Och då blir naturen och årstidsskiftningarna svåra att ignorera. För barn anser inte att det finns något dåligt väder. De skiter fullständigt i att föräldrarnas energi, fokus och motivation skiftar över året. De är här och nu, och lite regn och slask hindrar inte dem från att längta ut. Av dem inspireras jag att uppskatta varje årstid lite mer. För visst finns det något fint i att leva lite mer säsongsbetonat, och försöka göra det bästa av vad säsongen erbjuder? Att låta tempo, mat, aktiviteter, jobb och sömnbehov skifta under året?

Även om det finns mycket jag ogillar med vintern, så har den också sina höjdpunkter. Nedan har jag listat mina bästa ljus i vintermörkret. Både för att påminna mig själv, och för att inspirera dig som också är trött på eländet.

  • Det finns tid att ta tag i små projekt som försummats under sommarhalvåret. Typ ordna med fotoalbumen eller receptpärmen, måla om någon möbel, ta tag i små inredningsprojekt, rensa garderoben. Och så vidare.
  • Ångande varma bad. Kanske med en skvätt välgörande olja, tända ljus på badkarskanten, en podd i bakgrunden, och i bästa fall: ett glas vin på en armlängds avstånd.
  • Kläder efter väder. Det låter så basic, men vikten av bra vinterkläder ska inte underskattas. Att överhuvudtaget ta sig utanför dörren kan vara ett jätteprojekt vintertid. För att öka förutsättningarna för att det ska hända slog jag i höstas på stort, och köpte ny vinterjacka, termobyxor och ordentliga vinterskor. Tror inte jag varit så rejält klädd sedan jag var barn. Men faktum är att rätt kläder gör utevistelsen ungefär 100 % trevligare. Allt går lite lättare när man vet att vädret liksom inte kommer åt en.
  • Ljusen (och elden). Vi har ett dyrt ljuskonto den här sidan av året. För vad är väl mer stämningshöjande? Det ska vara vita stearinljus, och jag tänder dem till middagen och låter dem brinna tills vi går och lägger oss. Öppna spisen i gillestugan används förstås också flitigt.
  • Ta kväll tidigt. När mörkret kommer tidigt faller det sig naturligt att också ta kväll tidigt. Äta middag, sakta ner, vila och koppla av. Ladda om och ladda upp.
  • Ull! Under vintern är det helt legitimt att drapera sig i varma tröjan, stora halsduken och stora filten. Gärna samtidigt, och i kombination med raggsockar.
  • Tid att läsa. Jag försöker läsa mycket året om, men under vintern tycks det alltid finnas lite extra tid över för denna härliga förströelse. Jag gillar att växla mellan klassiker och nyutgivet.
  • Långkok. Vintern är soppornas och grytornas tid. Kryddigt, mustigt och värmande, ska det vara.
  • Varma drycker. Jag gör egen chokladmjölk på mycket kakao, och kryddar den med kanel och kardemumma. Det förekommer också en hel del tédrickande.
  • Kalla, frostiga förmiddagar när allting glittrar. Som sagt, några gånger per säsong kommer ju faktiskt de där dagarna. Det är då man kastar sig ut och faktiskt njuter. Det är också därför man har korv och bröd i frysen, så att den där krispiga dagen kan avslutas med grill i trädgården.

Hur känner du inför vintern? Har du några härliga ”måsten” kopplade till säsongen? Berätta gärna i kommentarerna.

Därför är en minimalist en klimathjälte

Brooklyn Bridge, januari 2013. En fantastisk resa på många sätt. Idag känns en weekendresa över Atlanten otroligt avlägset, med tanke på den klimatkris vi befinner oss mitt i. Det är hög tid att göra några obekväma livsstilsförändringar.

Den senaste tiden har jag läst en hel del på temat hållbarhet, nu senast ”Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv” (2018) och Malena Ernman och Svante Thunbergs ”Scener ur hjärtat” (2018). Den förstnämnda är en hoppfull, praktisk guide till små förändringar de flesta av oss kan göra för att leva mera hållbart. Den senare är en personlig berättelse om en familj och en planet i kris. Eller utbrända människor på en utbränd planet. Om klimatkrisen som ett symtom på vår överkonsumtion.

Vi befinner oss mitt i en brinnande klimatkris, men hur många av oss förstår dess fulla innebörd? Att de konsumtionsmönster vi anammat i väst (och sakta men säkert sprider till övriga världen) är fullständigt ohållbara? Det finns ett starkt behov av att skapa nya fungerande föreställningar om vad god konsumtion är. Vi behöver lära oss förstå skillnaden mellan bra och dålig kvalitet.

Ernman och Thunberg skriver bland annat att ”den grundläggande debatten borde varit över för länge sen. För forskningen har med all önskvärd tydlighet slagit fast att den globala uppvärmningen leder till katastrofala förändringar för i stort sett all levande arter. Men vi lever i en tid då ett ökat antal bilar fortfarande kan ge upphov till samhällstro. En tid då en flygförsening kan generera betydligt fler rubriker än tusentals människors död till följd av klimatförändringar. Vi lever i en tid då ett klimatsmart tips är att byta ut tepåsen mot lösviktste. Det saknas fortfarande mycket grundläggande kunskap som behövs för att kunna förstå de livsavgörande förändringar som följer i spåren av vår livsstil”.

Att byta ut tepåsen mot lösviktste är inte alls en dum idé. Det är inte plastbantning eller sopsortering heller. Men det är naivt att tro att den sortens punktinsatser kommer att räcka. Som jag ser det ligger den verkligt stora utmaningen dels i grundläggande politiska förändringar, och dels i att som individ ta ställning och göra en del obekväma livsstilsförändringar. Vi måste sluta äta så mycket kött. Vi måste sluta flyga i tid och otid. Och framförallt så måste vi sluta konsumera en massa skräp.

Ju mer kunskap jag tillgodogör mig om klimatkrisen och hållbar livsstil, desto mer inser jag hur nära sammanflätade minimalismrörelsen och miljörörelsen är.

Att leva minimalistiskt är bland det bästa du som individ kan göra ur miljösynpunkt. Varenda sak vi konsumerar innebär nämligen en (mindre eller större) ekologisk belastning, oavsett om saken i fråga är konventionellt eller ekologiskt producerad. En minimalistisk livsstil innebär ofta mindre, men bättre och mer genomtänkt, konsumtion. Handlar du sällan har du förhoppningsvis också större ekonomiskt utrymme att göra hållbara val.

Så hur gör vi för att konsumera mindre? Först och främst tror jag att vi måste sluta lyssna på budskapen om att våra liv och vi själva inte duger, om vi inte ständigt strävar efter mer och mer. Vi behöver helt enkelt ta några ekologiska steg tillbaka och sluta använda konsumtion som identitetsskapande och fritidssysselsättning. Vi behöver också samarbeta. Därför att kollektiva problem kräver kollektiva lösningar. Och vi kan organisera oss genom att engagera oss. Läs på så mycket du kan, engagera dig i sociala medier, gå på föreläsningar, stötta hållbara företag genom att köpa deras produkter, följ miljöarbetet i din kommun. Våga stå för din åsikt och ditt engagemang, och blir en inspiratör för dig själv och din omgivning.

Är du engagerad i hållbarhetsfrågor och i så fall – var hittar du din inspiration och drivkraft?