Hur man downsize:ar utan att flytta

Min downsizing-dröm? Att rita och bygga ett eget litet hus, nära vatten.

Minimalism som livsstil och rörelse är större än någonsin och allt fler längtar efter att förenkla livet. Ibland pratas det om ”downshifting” – att minska sin arbetstid, sina åtaganden och sin konsumtion för att få mer tid till annat. Och så pratas det om ”downsizing” – att byta till ett mindre boende för att få lägre utgifter och mindre att sköta om. Det sistnämnda lockar mig mycket. Vi köpte vår villa innan Minimalistiskt Uppvaknande. Den är på 120 kvm + källare, och är (skulle jag gissa) ett normalstort boende, med mer än tillräckligt utrymme för hela familjen. Hade vi letat hus idag hade vi dock kikat efter något mindre, för numera vet vi att vi inte behöver bo så himla stort.

Så varför flyttar vi inte? Jo, därför att vi köpte huset till ett väldigt bra pris, och därför har vi en relativt låg belåning (notera relativt låg). Och eftersom min man är hantverkare har vi haft möjlighet att renovera huset till ett relativt lågt pris (återigen, relativt). Under de snart sex åren vi varit husägare har bostadspriserna i landet ökat i allmänhet, och i vårat område i synnerhet. Så även om vi skulle flytta till ett mindre hus skulle vi bli tvungna att betala betydligt mycket mer (eftersom vi inte vill flytta från stan). Därför kommer vi inte byta till ett mindre boende, åtminstone inte inom den närmsta tiden. Fördelen med ett mindre boende att sköta om uppvägs helt enkelt inte av nackdelen med en betydligt mycket högre månadskostnad. Så vi stannar i vårat stora hus och downsize:ar där vi står! Är du i en liknande situation? Här är några tankar om hur du kan downsize:a utan att flytta.

Att du har gott om yta betyder inte att den måste användas. Det går faktiskt hur bra som helst att ”stänga ner” rum eller delar av hemmet som du inte använder. Töm rummet på grejer, städa ur ordentligt, stäng dörren och lås. Klart! Allt vi förvarar i hemmet upptar vår energi på ett eller annat sätt, men genom att tömma och stänga ner vissa delar kan vi lägga den energin på annat. Ett tomt rum har kanske ett visst behov av tillsyn då och då, men knappast några städbehov eller annat fokus. Visst är det bra?

Du behöver inte utnyttja alla dina förvaringsmöjligheter. På samma sätt som du kan stänga ner ett rum, så kan du också stänga ner onödiga förvaringsytor. Vi har till exempel en helt tom vind, ett par tomma inbyggda garderober och några tomma skåp. De är där de är, men jag funderar aldrig på dem. För eftersom det inte finns något i dem så existerar inte tankar som ”borde jag rensa där en gång till?”, ”borde jag organisera bättre”, eller ”kan den där grejen finns i det skåpet?”. Det är befriande.

Förenkla trädgården. Mitt trädgårdsintresse är luststyrt, men för tillfället svagt. Innan vi fick barn tyckte jag det var skönt med ett trädgårdspass en ljummen sommarkväll efter jobbet. Nu tycker jag bara det är jobbigt. Inte för att det är tråkigt, men för att jag vill lägga min begränsade egentid på annat. Med åren har alltså landen, krukorna och de ettåriga plantorna blivit färre och färre, medan gräsytorna och de perenna växterna blivit fler. Det betyder inte att jag aldrig kommer uppskatta trädgårdsarbete igen, utan bara att jag inte prioriterar det just nu. Genom att förenkla trädgårdsarbetet orkar jag också involvera barnen mer i det som behöver göras, utan större irritation från någon av de inblandade. Och mindre tid till trädgårdspyssel = mer tid för altanhäng.

Gör ditt hem snabbstädat. Även ett stort hem kan gå snabbt att städa. Nyckel till det är, förstås, att inte ha en massa onödiga saker att städa kring. Det säger sig självt att det tar längre tid att städa ju fler möbler och saker du behöver flytta på för att komma åt ordentligt. Rensa, rensa och rensa. Ju färre möbler och saker, desto mindre underhåll.

Hyr ut! I vissa hus går det utmärkt att göra om en del av hemmet till en uthyrningsdel, vilket ju är perfekt om ytan ändå står oanvänd. Har du tur så blir det en inkomstkälla som täcker delar av din månadskostnad. Detta är en idé vi själva övervägt för delar av källaren, men som förkastats eftersom det skulle kräva alltför omfattande renoveringar/förändringar av planlösningen.

Har du erfarenheter av (eller drömmar om!) downsizing?

Om städning

Ni vet hur knepigt det är att vara objektiv kring sin egen person? Hur svårt det kan vara att veta hur andra människor egentligen uppfattar en? Det gäller inte minst på sociala medier. Till stor del kan vi förstås påverka det genom att välja vad vi delar med oss av, men hur allt sedan läggs ihop och uppfattas av mottagarna vet man inte så säkert. Och genom olika frågor och kommentarer jag fått, så har jag börjat förstå att jag uppfattas som en städgalen städglad person. Är jag det? Eh, nej.

Jag tycker det finns få saker som är så trista som just städning. Men lika mycket som jag ogillar att städa, lika mycket gillar jag att ha ett välstädat hem. Jag är en typiskt visuell person, och påverkas extremt mycket av hur mitt hem ser ut. När det är ostädat och rörigt blir jag själv rörig. Och trött och slö och irriterad, samtidigt som jag får svårt att varva ner. Är det däremot städat och i ordning blir jag mer handlingskraftig, gladare och mer avslappnad.

Önskan om ett välstädat hem i kombination med två barn under tre år? Bara att glömma, tycker en del. Fullt realistiskt, tänker jag. Allt hänger ju på hur mycket, eller lite, man faktiskt har att ta hand om.

Eftersom jag och barnen är hemma större delen av dagarna blir det, såklart, väldigt stökigt. Det är skor, kläder, disk, leksaker, banankladd och kexsmulor i en enda röra. Skulle du komma hit på oväntat besök skulle du alltså knappast mötas av ett harmoniskt, minimalistiskt hem. Dagtid, alltså. På kvällarna, när barnen somnat, är det däremot nästan alltid välstädat. Det beror inte på att vi lägger enorma mängder tid på att städa varje kväll, utan på att vi har ett rätt så minimerat hem som vi prioriterar att pyssla om en stund varje kväll. På så vis kan vi alltid avnjuta ett par timmars ljuvlig harmoni när barnen somnat. Det är inte alls lika ansträngande som det låter. Det tar sällan mer än en kvart att ställa tillbaka allt på rätt plats, torka av bord och diskbänkar och snygga till. Tricket är att göra det varje dag, för att undvika att saker samlas på hög. Hur man hittar motivationen? Det gör man inte. Att vänta på inspiration är alltid en dålig idé, till skillnad från vanor – som om man upprepar dem tillräckligt ofta går av sig självt. Det handlar alltså om att bara göra, istället för att reflektera, förhandla eller tänka ut ursäkter.

Hur jag städar. Jag storstädar en gång i veckan (någon gång mellan tisdag och fredag, för vem vill ägna helgen åt städning?), och det går alltid till på ungefär samma sätt: Jag börjar med att öppna fönster och gå igenom hela huset och plocka. Ställer tillbaka saker där de hör hemma, tar hand om eventuell disk, tar hand om papper, utspridda kläder, slänger använda köks- och badhanddukar i tvätten, bäddar sängarna, byter ut nerbrunna ljus, vattnar blommor. Grejar, helt enkelt. Det är ofta det största jobbet. Sedan dammar jag med dammvippa på alla känsliga ytor, typ lampor och tavlor. Övriga ytor dammtorkar jag med microfibertrasa och en spray på vatten och en skvätt av Dr. Bronner’s flytande tvål (använder den även till golvmoppning). Efter det dammsuger och skurar jag golven. Sist av allt städar jag badrummen. Det här kallar jag ”veckostädning” och den totala tiden för att utföra den brukar landa på två timmar, beroende på hur samarbetsvilliga barnen är. Jag är inte särskilt noggrann – alltså som i att dammtorka lister, dörrar och skåpsluckor, men det blir tillräckligt rent för att jag ska känna mig nöjd. De där andra städgrejerna gör jag vid behov, vilket i min värld betyder sällan.

Att städa med små barn i hasorna. När hemmet är minimerat och välorganiserat är städning med två småbarn som pockar på uppmärksamhet… tja, inte direkt ENKELT – men det är definitivt görbart. Helt enkelt därför att det inte är så mycket att städa. Innan vi fick andra barnet brukade en av oss vuxna göra hushållsgrejer medan den andra tog hand om barnet. I praktiken betydde det att vi gjorde den sortens tråkiga uppgifter på kvällar eller helger. Så tänker jag inte längre. Istället ser jag till att göra min veckostädning dagtid, när barnen är vakna. Jag vill att de ska lära sig att det finns vissa sysslor som måste skötas i ett hem, och att det underhållet inte sker på något magiskt sätt medan vi gör något roligare eller medan de sover. Det betyder också att när barnen väl vilar, så kan jag ägna mig åt trevligare saker än städning. ”Men var gör du av barnen medan du städar?” Jo, jag parerar dem så gott jag kan. Börjar städa medan storasyster fortfarande tittar på tv tidigt på morgonen (och lillasyster sitter nöjd i sin stol och äter kex). Ser till att de är fullt sysselsatta med något de tycker är roligt. Låter dem ”hjälpa till” (här skulle man kunna infoga en gråtande emoji) där det går, och så förflyttar vi oss från rum till rum medan jag moppar golven. De tycker naturligtvis att det är skittråkigt när jag städar, men vad gör det? Det är inte en förälders uppgift att vara idésprutande lekledare under dygnets alla vakna timmar. Barn far inte illa av att vara uttråkade ibland, eller av insikten att de inte kan få full uppmärksamhet hela tiden.

Så, städgalen? Nej. Men en ganska smart städare, om jag får säga det själv. Att minimera vårat hem och ha fasta städrutiner är en viktig nyckel till hur jag behåller förståndet i en intensiv vardag med små barn. Och lika härligt som jag själv tycker att det är med ett välstädat hem, lika mycket hoppas jag att barnen uppskattar det. Jag hoppas att ”hemma” är en lugn, förutsägbar och trygg plats där det finns gott om utrymme för lek och fantasi.

Hur gör ni, brukar ni involvera barnen i städning och andra måsten i hemmet?

Om beslutsfattande

Om du följer mig på Instagram så vet du att jag nyligen läst och uppslukats av Greg McKeowns ”Essentialism – The Disciplined Pursuit of Less” (2014). Det är en av de där böckerna jag känt till länge, men inte har prioriterat att läsa. Hela den här genren (ska vi kalla det självhjälpsböcker?) är förresten något jag helt nyligen tagit till mig. Jag har eventuellt lite snobbig litteratursmak, och föredrar att läsa klassiska romaner. För mig är romanläsningen otroligt viktig för att den breddar mina perspektiv, är allmänbildande och guidar mig genom allt det där som är grundläggande mänskligt. Men, jag tenderar att ställa orimligt höga krav på min läsning och tänker att vissa böcker måste bockas av innan jag tillåter mig att läsa tramsigare grejer. Det låter fånigt, men det är så jag har tänkt. Nu tränar jag på att vara lite mer tillåtande mot mig själv, och jag ska villigt erkänna att jag njuter av att hänge mig åt mer lättsmält läsning.

Hur som helst. Essentialism, var det ju. Boken är uppdelad i fyra delar: Essence, Explore, Eliminate, Execute. Inte helt oväntat uppskattade jag Eliminate mest, framförallt kapitlen ”The Power of a Graceful ‘No'” och ”The freedom of Setting Boundries”. Men det inslag jag allra helst vill lyfta fram för er är det om ”90 procents regeln”. Ni vet hur man ibland läser om något inspirerande, och så säger det plötsligt ”klick” i hjärnan, därför att texten ringar in precis det där man själv behöver hjälp att reda ut? Precis så var det!

90 procents regeln är, enkelt uttryckt, ett sätt att filtrera valmöjligheter vid beslutsfattande – i stort som smått. För tänk vad många beslut vi tar varje dag. Kring vad vi ska ha på oss, vad vi ska äta, vad vi ska göra i helgen, vad vi vill läsa innan vi somnar. Och så de större besluten: Var vi vill bo, vad vi vill studera eller arbeta med, vilken förskola barnen ska gå på. Och så vidare. För att underlätta beslutsfattandet föreslår McKeown att vi ska lista alla valmöjligheter och poängsätta dem mellan 0-100. Valmöjligheter som vi ger ett lägre värde än 90 ska vi direkt sålla bort, och kvar blir förhoppningsvis ett eller ett par klockrena alternativ. På så vis minimerar vi velandet inför ett beslut, och vi undviker att ”nöja oss” med något av de sämre alternativen. Visst är det bra?!

Jag har tagit så många dåliga beslut, inte minst vad gäller konsumtion. Nöjt mig med medelmåttiga alternativ att ”ha så länge”, snålat eller slösat på fel ställen, och i slutändan aldrig blivit riktigt nöjd. Efter många utrensningar, där den sortens grejer naturligtvis alltid åker ut först, har jag lärt mig att jag sällan ångrar de inköp som varit väl genomtänkta. De som jag skrivit upp på nån slags mental önskelista och funderat över länge. De som jag kollat upp ordentligt innan jag handlat, och som jag först behövt spara ihop till för att kunna investera i. Och det där är liksom själva essensen av 90 procents regeln, och något som jag nu har fått ord på. Jag älskar okomplicerade, handfasta metoder av det här slaget, och har redan hunnit använda den flera gånger. Framförallt så har metoden varit användbar nu när vi ska renovera badrum – med alla beslut det innebär.

I övrigt så fokuserar boken mycket på hur man får rätt saker gjorda. Om att sätta upp mål och ta sig dit. Om att ta kontroll över sitt liv och sin tid, istället för att styras av andras planer för oss. Den är väldigt inspirerande och jag är glad att jag skaffat ett eget exemplar för det är en sån där bok man inte kan låta bli att stryka under och skriva små anteckningar i.

Har du läst något inspirerande den senaste tiden?

Digital minimalism

Minimalism har egentligen ganska lite med fysiska saker att göra, även om det kanske främst är saker vi tenderar att förknippa med minimalism i dessa Konmari-tider. Men minimalism kan också appliceras på andra, lite mer abstrakta, delar av livet. Vår digitala värld, till exempel. Vi lever ju i en minst sagt teknikcentrerad värld, där tillgången till information, distraktion och inspiration är obegränsad. Och det här tror jag att de flesta av oss har ett ganska kluvet förhållande till.

En minimalistisk approach till teknik innebär att du ifrågasätter allt som utgör ditt digitala liv. Adderar det värde i ditt liv, eller distraherar det dig från det du egentligen vill lägga din tid på? Spenderar du många timmar per vecka framför Netflix, fast du egentligen skulle vilja läsa mer? Eller kikar in på Instagram fem gånger i timmen utan att egentligen få något gjort (samtidigt som du snäser åt barnen när de ska VÄNTA LITE)? Genom att kartlägga ditt digitala liv blir det enklare att rensa bort det digitala brus som inte skapar värde. Vad använder du, hur ofta och på vilket sätt? Vilka digitala verktyg skapar glädje i ditt liv?

Jag blir mer och mer restriktiv med vad jag släpper in i mitt digitala liv. Facebook och YouTube använder jag exempelvis inte längre, eftersom jag upplever att dessa kanaler slukar mer energi än vad de ger. I synnerhet den sistnämnda, jag vet inte hur många gånger jag gått in där för att kolla en liten grej – för att sedan upptäcka att två timmar gått och inget blivit gjort. Jag har också gjort mig av med mina hörlurar, eftersom jag inte ser någon vinst i den ständiga tillgång till underhållning som de medför. Det tar tio minuter för mig att cykla till jobbet, lika lång tid att ta bussen, och jag åker sällan längre sträckor kollektivt. När jag är ute och går på egen hand föredrar jag tystnad, och går jag med barnen eller annat sällskap pratar jag ju med dem.

Överlag så är jag faktiskt ganska bra på att skala av och ”jobba undan” i digitala sammanhang. Det är helt enkelt en väletablerad vana som jag tror kommer av att jag sysslar mycket med dokumentation och mejlkorrespondens i mitt arbete. Det sitter liksom i ryggmärgen och är ingenting jag reflekterar särskilt mycket över. Det hör väl också till saken att jag är känslig för de flesta former av stök, och den digitala världen är inget undantag. Nedan tänkte jag berätta mer om vad jag har för förhållningssätt till de tekniska/digitala områden jag rör mig mest i.

Men innan dess: Den här typen av inlägg tenderar att få en ganska präktig framtoning, och jag vill förekomma det genom att säga att detta är vad som fungerar för mig personligen. Det är självklart upp till var och en att avgöra var gränserna för sunt användande går, och jag dömer absolut inte de som tänker annorlunda. Så. Då var det sagt och vi kan börja!

Dator

Först och främst ser jag till att alltid ha ett rent skrivbord. Alltså inga synliga mappar, bilder eller dokument. Och en enkel bakgrundsbild utan distraktioner. Eftersom vi inte använder vår hemdator till något arbetsrelaterat finns det inte särskilt många textdokument på den. Vi har varsin mapp med några filer var, utan något särskilt system eftersom det inte behövs. Däremot har vi stora mängder bilder. Dessa är sorterade i mappar: Mappar för varje år, varsin mapp för äldre bilder (typ gamla festbilder som är för oanständiga för att platsa i fotoalbum, men ändå är kul att behålla), en mapp för bloggen, en mapp för kort och teckningar vi fotat av, samt en mapp med familjebilder jag fotat av från äldre släktingars album. Bilderna finns också på Dropbox.

Jag har en digital brevlåda via Kivra, och där sparas viktiga dokument som inte kräver en fysisk kopia. Medan jag pluggande hade jag en enkel, bärbär dator (som för något år sedan kasserades efter många års slitage) och alla filer från den tiden har jag sparade på ett usb-minne, eftersom de inte är kompatibla med vår nuvarande dator (sådant kan såklart ordnas, men eftersom jag inte behöver ha dem lättillgängliga ser jag ingen mening med att lägga tid på det just nu).

Mitt bästa tips för att hålla datorn välorganiserad är att se till att alltid ligga i fas: Gör datorns innehåll sökbart genom tydliga namn på bilder och dokument, organisera i mappar, avinstallera program du inte använder, installera uppdateringar, och rensa regelbundet bland dina filer. Genom att kontinuerligt jobba undan den sortens (ganska tråkiga) uppgifter blir det aldrig ett överväldigande stort projekt.

Mobil

Inget digitalt område är väl lika beroendeframkallande som mobilen och därför tycker jag den är extra viktig att ta kontroll över. Det finns många sätt att organisera mobilen rent visuellt. Jag föredrar att ha alla appar samlade på samma ställe, utan mappar, för enkel överblick. De appar du ser på bilden ovan är de jag har, och de får precis plats på en ”sida”. Jag går regelbundet igenom vilka appar jag faktiskt använder och behöver. Och så här ser mina mobilvanor ut:

  • Användning: I genomsnitt 2-3 timmar per dag. Jag försöker tänka på att inte använda mobilen för nöjes skull när barnen ser, utan sparar det till när de sover eller är sysselsatta på egen hand. Det kommer naturligtvis komma en tid då vi introducerar skärmar även för dem, men än så länge ser vi inte att de har något som helst behov av det. Därför blir det oftast ett lite längre mobilpass morgon och kväll, och så en hel del smygkikande under dagen… Hade jag inte haft barn hade jag försökt sätta upp tydligare gränser kring mitt användande, men med barn omkring sig är ju sådan planering knappast att tänka på. Så i nuläget tar jag mig helt enkelt mobiltid där det finns utrymme.
  • Jag använder inte mobilen som förvaring för vare sig bilder, meddelanden eller mejl. Mejl, meddelanden och samtalslista tömmer jag helt och hållet dagligen (viktiga mejl sparas i mappar), och bilderna någon gång/vecka.
  • En av de funktioner jag använder allra mest är anteckningar. Jag har åtminstone 20 olika kategorier där jag har min budget, inköpslista till mig och barnen, en lista på böcker jag har läst och böcker jag vill läsa, en inspirationssida där jag samlar idéer, månadens in- och utlista, och så vidare.
  • Jag sparar enbart de kontakter jag faktiskt HAR kontakt med. Varför behålla de andra?
  • Jag har stängt av alla notiser förutom till meddelanden och Kivra. De där röda cirklarna är mer distraherande än vad vi tror, prova att ta bort dem så får du se.

Mejl och sociala medier

Vad gäller mejl så finns det enligt min mening ingen anledning att kolla av den mer än en gång per dag om den är privat. Så gör jag, och i samband med det tar jag också hand om eventuell post direkt. Raderar, svarar och/eller sparar. Vet jag att det inte finns tid att göra det väntar jag hellre med att öppna mejlen till ett bättre tillfälle. Det är enkelt och tidseffektivt. Sedan jag avregistrerat mig från alla mejllistor jag inte har intresse av har mejlhanteringen minskat rejält, så det kan vara ett tips om du tycker att inkorgen svämmar över.

Och så sociala medier. Vem har inte en hatkärlek till dem? Denna härliga tidstjuv till inspirationskälla. Jag använder Instagram och Pinterest. På Pinterest är jag ganska passiv, och använder det mest som en personlig tidskrift, eftersom plattformen är så bra på att sålla ut vad jag uppskattar att se och läsa. Vad gäller Instagram är jag mer aktiv själv, och så följer jag ganska få konton. Det beror dels på att de flesta konton jag följer uppdaterar ofta och mycket, och dels på att jag blir överväldigad när flödet svämmar över av information och uppdateringar. Instagram kan ju vara en källa till oändligt slöscrollande, och ju fler man följer desto längre tid tar det givetvis att ”bli klar”. Och jag gillar att bli klar. Att avsätta 30-60 minuter till att läsa texter och se bilder av dem som jag valt att följa, och veta att jag hinner ta del av allt. Vilka konton det är varierar och ibland känns det som att jag följer och avföljer stup i kvarten. Men för mig är det en strategi som fungerar, och som gör användandet hanterligt.

Mitt tips, vad gäller sociala medier generellt, är att tänka ett extra varv kring vilken information det faktiskt är du matar din hjärna med dagligen. Avfölj allt som inte är intressant, lärorikt, underhållande eller inspirerande. Och håll ditt flöde positivt! Finns det konton som på ett eller annat sätt får dig att må lite sämre? Ta bort dem direkt – du är inte skyldig någon att följa dem. Och just det: Du behöver inte finnas på alla sociala plattformar. Välj så många du mäktar med och tycker är givande, och ta ordentligt hand om dem istället.

Tv

Tv-tittande är något jag undviker, eftersom jag upplever att det ger så otroligt lite tillbaka. Kännedom om vilka bönder som söker kärlek, vem som bakar bäst eller vem som hamnat i lyxfällan berikar nämligen inte mitt liv det minsta. En bra film, en dokumentär eller en väl utvald serie (och På Spåret!) ser jag däremot gärna, men inte varje dag.

Nu så. Jag tror vi har täckt det mesta kring mitt digitala liv. Det är inte perfekt, men det fungerar och får mig att känna att det är jag som har kontroll – och inte tvärtom.

Är du nöjd med hur din digitala värld och ditt användande av den ser ut?



Vad jag inte tänker rensa ut

Jag fick nyligen önskemål om ett inlägg som behandlar rensning. Ifall det finns saker jag inte vill eller har extra svårt för att rensa ut, närmare bestämt. Finns det sådana? Ja, absolut. Även en minimalistisk livsstil medför ju ett in- och utflöde av saker. Vilka saker det är kommer att skilja sig från person till person, helt enkelt därför att vi lever olika liv och har olika behov. Vad som adderar värde till mitt liv behöver inte nödvändigtvis addera värde till ditt. Under vissa livsfaser vill och behöver vi omge oss med mer, och under andra livsfaser mindre. Och minimalist kan man vara på en massa av olika sätt, det är liksom inte så att den som äger minst vinner priset Bästa Minimalisten.

Minimalism är en livsstil – inte en slutdestination. Skillnaden? En livsstil är pågående, föränderlig och anpassningsbar, medan en slutdestination är just det – slutgiltig. Vissa delar av livet är visserligen relativt konstanta under långa perioder, till exempel arbetet, boendet och familjesituationen. Medan andra, som intresseområden, saker och åtaganden, är mer rörliga. Även de mer konstanta delarna av livet kan dock behöva justeras då och då. Framförallt för barnfamiljer, där behoven växlar snabbt och ofta. Balans råder när dina saker speglar den livsfas du befinner dig i just nu.

Vilka områden är det då som jag inte vill rensa, och varför? Jag kommer att tänka på två: Köket och bokhyllan. Båda rätt så icke-minimalistiska, utifrån mitt sätt att se på saken. Och ändå precis lagom. Jag älskar mat och vin och att umgås kring det. Och jag uppskattar god design. Därför har jag under åren samlat på mig en hel del glas, tallrikar, skålar och köksutrustning. Det är en ganska stor och brokig samling. Tre olika sorters mattallrikar, till exempel (totalt 30 till antalet). Har vi behov av 30 tallrikar? Ja, ibland. Vid födelsedagskalas är vi ofta uppemot 25 personer hemma hos oss. Hade jag köpt tre olika sorters tallrikar om jag börjat om på nytt, idag? Nej. Jag hade antagligen satsat på 24 tallrikar, assietter, glas, koppar och bestick i samma serie och nöjt mig med det. Och kanske gör jag den förändringen framöver. Men först får småbarnsåren passera, och så får vi se hur mycket som rensas ut naturligt (läs: går sönder). Den porslinsserie jag har flest delar ur är superklassiska Swedish Grace från Rörstrand, så det är antagligen den som kommer hänga med längst.

Och så är det det här med böckerna. Jag älskar att läsa och har alltid gjort. Både för egen del och tillsammans med barnen. Jag vill att barnen ska få samma positiva relation till läsning, och tycker det är viktigt att de är omgivna av böcker. Vi lånar ofta från biblioteket, men har också mycket böcker hemma. Det är en ständigt växande samling, som jag inte har några som helst planer på att göra mig av med. För mig är böcker eskapism, avkoppling, utbildning, trygghet och hemtrevnad på samma gång. Och som en bonus tycker jag de är väldigt trevliga att vila ögonen på. De står där de står, i väntan på sin läsare, utan att kräva någon särskild omsorg eller underhåll. Jag rensar ut vad jag inte skulle kunna tänka mig att läsa om, men i övrigt har jag svårt att hitta något bra skäl till varför jag skulle minimera just det här området – som ju skänker mig så mycket glädje.

När jag började intressera mig för minimalism, och i nästa steg började rensa bland mina saker, funderade jag naturligtvis på hur jag skulle ta mig an ovan nämnda områden. Vad jag kom fram till var detta: Det är helt upp till mig själv vad jag väljer att behålla i mitt liv. Helt enkelt därför att det är jag som ska leva mitt liv. Vissa kanske fasar inför tanken på en välfylld bokhylla, men som tur är så är det ju inte de som behöver leva med alla de där böckerna.

Lösningen för att äta kakan och ha den kvar? Att leva enklare utan att göra avkall på de saker som gör dig glad och hjälper dig att leva det liv du vill? Det är att göra dig av med allt du inte använder, har behov eller glädje av. När det är gjort får nämligen dina favoriter möjlighet att andas och ta plats. Det handlar alltså om att vara kräsen när du avgör vad som förtjänar tid, energi och utrymme. Att våga säga nej till mycket, och ja till några få, väl utvalda saker. För att frågan om vad du vill behålla handlar ju i förlängningen om hur du vill leva ditt liv.

Vilka saker skulle du inte vilja leva utan?

10 tips för en minimalistisk garderob

Som ni vet använder jag mig av en så kallad kapselgarderob. Jag ser den som en året-runt-kapsel, snarare än en säsongs-kapsel. Vissa plagg används av naturliga skäl mer eller mindre under olika delar av året, men jag gillar att ha det mesta framme ändå. Fördelen med det är att jag har en god överblick av garderobens innehåll, samt att jag inte behöver göra några större justeringar när vädret är omväxlande. Eftersom jag den senaste tiden fått några frågor kring hur jag byggt upp min kapsel, så har jag sammanfattat mina tio bästa tips för en minimerad garderob. Håll till godo!

Ha en tydlig målbild. Varför vill du minimera din garderob? Är det för att på sikt lägga mindre tid, pengar och energi på shopping? För att hitta din stil? För att skapa mer ordning i garderoben? Skälen kan vara många, men genom att identifiera vilka anledningar just du har till att skapa en kapselgarderob är det enklare att lyckas.

Samla inspiration. Det är ett absolut måste att göra en gedigen research, för att komma underfund med vilka färger, snitt och vibbar du gillar. Feminint eller maskulint, minimalistiskt eller bohemiskt, dova eller klara färger, mönstrat eller enfärgat. Och så vidare. Pinterest och Instagram brukar vara bra inspirationskällor. Spara ner alla bilder som fångar din uppmärksamhet, och börja sedan sålla bland dem. Du kommer med stor sannolikhet upptäcka att det finns någon slags röd tråd. Att sen hålla dig till den röda tråden kommer medföra att det mesta i din garderob matchar, vilket är en viktig nyckel för att lyckas hålla garderoben minimerad.

Utgå från hur ditt faktiska liv ser ut. Har du privata kläder på arbetet och i så fall: Finns det en klädkod? Om inte – vad trivs du bäst i att ha på dig på arbetet? Hur ser din fritid ut, vilka sammanhang har du varit en del av det senaste halvåret? På mitt arbete har vi ingen särskild klädkod, men jag trivs bäst när jag känner mig välklädd. För mig betyder det jeans eller byxor och en skjorta eller blus. Ibland en enkel klänning. Diskreta färger – oftast svart. Vad gäller fritiden så går jag ”ut” någon gång i veckan. Släktkalas, middag eller fika på stan eller hos vänner, after work, en konsert eller ett biobesök. Ett par gånger i halvåret (max) är jag/vi bjudna på lite tjusigare tillställningar som dop, bröllop och större fester. Alltså äger jag inte särskilt många plagg som är anpassade för sådana sammanhang – de tillfällen som jag har användning för dem är helt enkelt för få. Däremot investerar jag gärna i basplagg av god kvalité, eftersom de täcker mina behov 95 % av tiden.

Fundera på hur mycket tid du vill lägga på klädvård. Till exempel: Jag har den senaste tiden fått erfara hur hopplös kombinationen småbarnsliv + plagg som behöver strykas är. Den tid det tar att stryka plaggen känns totalt bortkastad, eftersom uppskattningsvis 1 minut tillsammans med barnen betyder att de är skrynkliga igen. Alltså – köp plagg vars underhåll du mäktar med.

Inventera din befintliga garderob ordentligt. Vad innehåller den, egentligen? Vilka plagg känner du dig mest bekväm i? Det finns säkert ett litet antal plagg som du alltid återkommer till, som alltid verkar ligga i tvättkorgen och som du önskar att du hade fler av. Och troligtvis finns det också ett stort antal plagg som du aldrig ens överväger. Fundera på varför du alltid väljer vissa plagg framför andra. Är det dessa plagg du vill bygga din minimalistiska garderob kring, eller vill du hellre börja om helt?

Rensa hårt. När jag började rensa i min garderob för några år sedan, så behöll jag många plagg jag egentligen inte tyckte särskilt mycket om. Helt enkelt för att jag ville vara på den säkra sidan, och ”ha lite att välja på”. Efter flera rensningsomgångar kan jag dock konstatera detta: De där extraplaggen blir aldrig valda och du kommer aldrig tycka om dem mer för att de får ”hänga till sig” i garderoben. Rensa ut precis allt du inte gillar – även om det betyder att det bara blir tio plagg kvar. Då vet du åtminstone att du har tio favoriter som du alltid känner dig bekväm i. Det gör det också mycket enklare att få en överblick kring vilka plagg du behöver komplettera garderoben med.

Undvik ”udda-plagg” som behöver kompletteras. Har du någon gång hittat en klänning som är perfekt – bara den kompletteras med särskild bh, underklänning, kavaj och ett par nya skor? Då är det kanske inte en perfekt klänning, trots allt. Välj istället plagg som sköter sig på egen hand och smälter in i din befintliga garderob på ett naturligt sätt.

Satsa på plagg av god kvalité. Du får vad du betalar för. Det gäller det mesta vi konsumerar, och kläder är inget undantag. Det betyder inte nödvändigtvis att du ska betala överpriser. Det betyder att du behöver lära dig mer om hur olika material fungerar. Hur är de tillverkade, vad har de för egenskaper och hur kommer de hålla över tid? Kläder i de något högre prissegmenten är nästan alltid sydda med mer finess, tillverkade i bättre material, och har en design som håller över tid (både utifrån slitage och stil). Spara och investera i ett fåtal sådana plagg, istället för en större mängd lågkvalitativa dussinplagg.

Gör en lista över plagg du saknar (och håll dig till den). Jag har en lista i mobilen, där jag vid behov skriver upp vad jag upplever mig sakna i garderoben. På så vis blir det enklare att planera nyköp och göra medvetna val.

Gör en budget. Bestäm hur mycket pengar du vill lägga på din garderob för varje månad, halvår eller år. Jag har ett särskilt konto som kort och gott heter ”Garderob” – till vilket jag för över en viss summa varje månad. Det fungerar otroligt bra, eftersom det innebär att jag alltid vet om det finns utrymme för shopping eller ej. Garderobsrelaterade inköp blir aldrig ett dåligt samvete, eftersom jag vet att jag budgeterat för det. Då finns det också utrymme att slå till på det där lite dyrare plagget, när rätt tillfälle uppenbarar sig.

Hur står det till med din garderobsstatus? Är du garderobsminimalist eller garderobsmaximalist?

En minimalistisk matplanering

Ett minimalistiskt synsätt kan appliceras på många livsområden. Exempelvis en förenklad matrutin! För hur många gånger har man inte bestämt sig för att ta tag i matplaneringen? Provat veckoplanering och matkassar, eller planlöst surfat runt på receptsajter i jakt på inspiration? Provat nya rätter under några veckor, men snabbt insett att de var för krångliga att laga, innehöll för dyra ingredienser, eller inte passade att värma i matlådan dagen efter? Själv älskar jag matlagning – eller åtminstone själva måltiden och ätandet – och provar gärna nya recept. När det finns tid. Men vem har egentligen det till vardags?

Måndag till torsdag vill jag inte ägna mer tid och energi än nödvändigt åt matlagning, det får sparas till helgen. Nej, i veckorna vill jag ha snabba, enkla och pålitliga recept som hela familjen tycker om och som passar i matlådan. Därför använder vi ett middagsschema. Det innebär att vår familj alternerar mellan ett begränsat antal maträtter enligt ett rullande schema måndag-torsdag (middag + lunchlådor till dagen efter). Hur lång ”roteringsperiod” vi har varierar. Just nu äter vi faktiskt samma mat, samma dag, varje vecka. Under helgerna provar vi gärna nya recept, och därför känns det aldrig tråkigt att äta samma mat i veckorna. Kanske är det en vanesak?

Genom att automatisera matlagningen på det här viset sparar vi hur som helst otroligt mycket tid och energi som tidigare lagts på planering och inköp. Hämtmat och impulsköp i sista sekund förekommer över huvud taget inte. Veckans handling gör vi på nätet på söndagskvällarna, och ”helghandlingen” i fysisk butik på fredagar.

De fyra rätter vi alternerar mellan just nu uppfyller alla kriterier som är viktiga för oss:

  • De passar hela familjen (kan även mixas till barnmat för lillasyster, 8 månader)
  • De har liknande ingredienser, men olika smaker, vilket gör att alla ingredienser kommer till användning och matsvinnet minskar drastiskt
  • De är goda att värma i matlådan dagen efter
  • De är nyttiga och enkla att laga
  • De innehåller inget kött (vi har bestämt oss för att spara det till helgerna)

Är du nyfiken på hur matplaneringen ser ut just nu? Kika här, där jag förutom veckomeny och recept också lagt upp en inköpslista. Rätterna kanske inte passar dig och din familj, men förhoppningsvis kan planeringen vara en inspiration om du också funderat på att införa någon form av matschema.