Egentid

Plötsligt händer det: Barnen sover middag SAMTIDIGT och man vet att åtminstone 30 minuters njutbar egentid ligger framför en. Jag rekommenderar att inte slösa bort den halvtimmen på städning.

Vad betyder ”egentid” för dig? Har du funderat på hur mycket du får av den varan, och hur mycket du egentligen har behov av? Eller tycker du kanske att ordet är tramsigt, och att själva innebörden av det är något som får stå tillbaka under småbarnsåren? För mig är egentid lika med stunder då jag inte i första hand är mamma. De stunderna är relativt få, men jag älskar när de kommer och är alltid på jakt efter nya knep för att maxa dem.

Innan barnen kom var egentid ingenting jag funderade över (av naturliga skäl). Fanns det behov av någon slags rekreation tog jag mig helt enkelt tid till det. Men sedan jag blev förälder – och egentiden minskade med typ 95 % – har jag identifierat två olika sorters egentid. Den som ger energi, och den som ger avkoppling. Vilket jag har mest behov av varierar, men jag försöker få till en bra balans.

 Aktiviteter jag får energi av

  • Att umgås med familj och vänner.
  • Att vara utomhus.
  • Att gå ut – som i en fika/lunch/middag/konsert/bio
  • Att läsa bloggar, tidningar, facklitteratur – fördjupa mig i något nytt
  • Föreningsengagemang. Jag är medlem i Munskänkarna och har stor behållning av de kurser, vinprovningar och aktiviteter som arrangeras via dem.
  • Att pyssla med den här bloggen
  • Musik. Jag tillhör den sortens människor som finner störst njutning i att AKTIVT lyssna på musik – det vill säga utan att göra något annat samtidigt.

Aktiviteter som ger mig vila och återhämtning

  • Att läsa skönlitteratur.
  • Hembakat. Det är något meditativt med att baka något gott till eftermiddagsfikat, eller ett bröd till middagen.
  • Dricka kvällsté. Att stänga av tv:n, släcka ner de starkaste lamporna, tända några ljus, ta en kopp té och faktiskt PRATA med min man.
  • Att se en bra tv-serie. Sedan barnen kom har film- och serietittandet minskat drastiskt – men några avsnitt per vecka blir det alltid. Under vinterhalvåret tycker jag det är särskilt mysigt att ha en spännande serie att längta till.  
  • En god natts sömn. När barnen väl har somnat kan det kännas trist att själv gå och lägga sig efter bara någon timme, men det är oftast väldigt belönande. Och definitivt något jag kan bli bättre på.
  • Bada badkar.

Så hur får man då till den där egentiden? Jo, tricket är att alltid vara redo! Eftersom de där heldagarna av egentid sällan är något annat än en utopi, så då gäller det att effektivisera de korta stunderna som faktiskt inträffar i verkligheten. För korta stunder uppenbarar sig ju faktiskt då och då: När den andra föräldern tar med sig barnen och handlar, tar en promenad eller går till lekparken, när mor- eller farföräldrarna lånar barnen ett litet tag. Och så vidare. Det svåra är då att veta VAD man ska göra av egentiden. Att prioritera rätt. När de där spontana stunderna av ljuvlig egentid plötsligt erbjuds är det så väldigt lätt att börja städa, plocka, tvätta, ringa samtal. Eller ännu värre – att inleda ett ändlöst Pinterestscrollande. Vid den typen av aktiviteter försvinner en hel timme i ett nafs. En timmes badande i badkar däremot… Då står tiden faktiskt stilla. Genom att öka din medvetenhet kring vad som ger dig energi respektive avkoppling, så kommer du upptäcka att det faktiskt finns en hel del egentid att hämta.

Och som vanligt går det att dra fördelar av en mer minimalistisk livsstil. Genom att förenkla matlagning, tvätt, underhåll av hemmet och andra ”måsten”, så finns det faktiskt tid och utrymme att ta hand om sig själv också. Genom att rensa, minimera och organisera skapas därmed bättre förutsättningar för ett hållbart liv med en bättre hälsa. Oavsett hur din livssituation i övrigt ser ut.

Hur tänker du kring egentid – och vad ger dig energi respektive avkoppling?

Därför är en minimalist en klimathjälte

Brooklyn Bridge, januari 2013. En fantastisk resa på många sätt. Idag känns en weekendresa över Atlanten otroligt avlägset, med tanke på den klimatkris vi befinner oss mitt i. Det är hög tid att göra några obekväma livsstilsförändringar.

Den senaste tiden har jag läst en hel del på temat hållbarhet, nu senast ”Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv” (2018) och Malena Ernman och Svante Thunbergs ”Scener ur hjärtat” (2018). Den förstnämnda är en hoppfull, praktisk guide till små förändringar de flesta av oss kan göra för att leva mera hållbart. Den senare är en personlig berättelse om en familj och en planet i kris. Eller utbrända människor på en utbränd planet. Om klimatkrisen som ett symtom på vår överkonsumtion.

Vi befinner oss mitt i en brinnande klimatkris, men hur många av oss förstår dess fulla innebörd? Att de konsumtionsmönster vi anammat i väst (och sakta men säkert sprider till övriga världen) är fullständigt ohållbara? Det finns ett starkt behov av att skapa nya fungerande föreställningar om vad god konsumtion är. Vi behöver lära oss förstå skillnaden mellan bra och dålig kvalitet.

Ernman och Thunberg skriver bland annat att ”den grundläggande debatten borde varit över för länge sen. För forskningen har med all önskvärd tydlighet slagit fast att den globala uppvärmningen leder till katastrofala förändringar för i stort sett all levande arter. Men vi lever i en tid då ett ökat antal bilar fortfarande kan ge upphov till samhällstro. En tid då en flygförsening kan generera betydligt fler rubriker än tusentals människors död till följd av klimatförändringar. Vi lever i en tid då ett klimatsmart tips är att byta ut tepåsen mot lösviktste. Det saknas fortfarande mycket grundläggande kunskap som behövs för att kunna förstå de livsavgörande förändringar som följer i spåren av vår livsstil”.

Att byta ut tepåsen mot lösviktste är inte alls en dum idé. Det är inte plastbantning eller sopsortering heller. Men det är naivt att tro att den sortens punktinsatser kommer att räcka. Som jag ser det ligger den verkligt stora utmaningen dels i grundläggande politiska förändringar, och dels i att som individ ta ställning och göra en del obekväma livsstilsförändringar. Vi måste sluta äta så mycket kött. Vi måste sluta flyga i tid och otid. Och framförallt så måste vi sluta konsumera en massa skräp.

Ju mer kunskap jag tillgodogör mig om klimatkrisen och hållbar livsstil, desto mer inser jag hur nära sammanflätade minimalismrörelsen och miljörörelsen är.

Att leva minimalistiskt är bland det bästa du som individ kan göra ur miljösynpunkt. Varenda sak vi konsumerar innebär nämligen en (mindre eller större) ekologisk belastning, oavsett om saken i fråga är konventionellt eller ekologiskt producerad. En minimalistisk livsstil innebär ofta mindre, men bättre och mer genomtänkt, konsumtion. Handlar du sällan har du förhoppningsvis också större ekonomiskt utrymme att göra hållbara val.

Så hur gör vi för att konsumera mindre? Först och främst tror jag att vi måste sluta lyssna på budskapen om att våra liv och vi själva inte duger, om vi inte ständigt strävar efter mer och mer. Vi behöver helt enkelt ta några ekologiska steg tillbaka och sluta använda konsumtion som identitetsskapande och fritidssysselsättning. Vi behöver också samarbeta. Därför att kollektiva problem kräver kollektiva lösningar. Och vi kan organisera oss genom att engagera oss. Läs på så mycket du kan, engagera dig i sociala medier, gå på föreläsningar, stötta hållbara företag genom att köpa deras produkter, följ miljöarbetet i din kommun. Våga stå för din åsikt och ditt engagemang, och blir en inspiratör för dig själv och din omgivning.

Är du engagerad i hållbarhetsfrågor och i så fall – var hittar du din inspiration och drivkraft?

6 nycklar till ett minimalistiskt hem

Grunden för ett harmoniskt och minimalistiskt hem är, inte helt oväntat, en rejäl utrensning. Det är ett hårt men belönande arbete. Att sedan behålla den där luftiga känslan kan vara minst lika utmanande som rensningen i sig. Det kräver konstant underhåll, men fördelen är att underhållet blir mindre och mindre ju mer du minimerar. Oavsett hur långt du kommit på din minimalistiska resa tror jag att punkterna nedan kan vara till hjälp om du strävar efter mer lugn i hemmet.

Rensa och förvara. Först och främst: Rensa, rensa, rensa. Och när du anser dig vara klar – rensa lite till. Börja inte i fel ände genom att först köpa nya möbler eller saker som ska passa din nya minimalistiska stil. Eller ännu värre: Genom att lägga tid, pengar och energi på att köpa nya förvaringslösningar. Har du svårt att organisera eller få plats med dina saker trots att du rensat? Då har du fortfarande för mycket saker. Förvaringsbrist är sällan anledningen till att lådor och skåp svämmar över. Försökt inte organisera det du egentligen vet med dig att du kan rensa ut för gott. Och ju färre saker du har, desto större chans att de får plats inom hemmets befintliga förvaringsutrymmen: Garderober, köks- och badrumsskåp, eventuell klädkammare.

Det finns naturligtvis undantag. Ni kanske är en stor familj, eller så har du ett boende utan inbyggda förvaringslösningar. Då är det ofta en nödvändighet att investera i vissa förvaringsmöbler. Försök att vänta med det tills ni verkligen rensat klart i hemmet, och vet exakt hur mycket förvaring ni är i behov av. Satsa sedan på förvaring anpassad efter era mått och utrymmen.

Mina bästa tips för att komma igång med rensningen hittar du här.

Jobba dig igenom rum för rum. Vilken känsla vill du uppnå, och vad vill du att rummet ska göra för dig? Vilka funktioner är viktigast i köket, badrummet, barnrummet? Oavsett hur välorganiserat ditt kök eller dina badrumsskåp är, så kommer de att kännas övermöblerade om det finns för många visuella störningsmoment. Se till att förvara sådant i skåp och lådor när de inte används.

Ge alla dina saker ett hem. Om allt i ditt hem har en given plats kommer du på sikt att spara mycket tid och energi, eftersom att du a) aldrig mer behöver leta efter dina saker, och b) snabbt kan städa undan på ett effektivt och rutinmässigt sätt. Det är faktiskt precis lika enkelt som det låter.

Etablera en städrutin och håll dig till den. Hemma hos oss är det jag som sköter i stort sett all tvätt och städning, eftersom jag är hemma om dagarna. Jag tvättar och städar ordentligt en gång i veckan, oftast en vardag för att vi ska kunna ägna helgen åt annat. Saker jag gör varje dag: Bäddar sängarna, torkar av köksbänkar och matbord, rengör diskhon, rengör barnstolen vid matbordet, tömmer soporna i badrummet. Extra tvätt och dammsugning vid behov. På kvällarna brukar vi hjälpas åt att plocka undan/lägga tillbaka sånt som dragits fram under dagen.

Självklart blir det stökigt även hemma hos oss. Faktum är att det är ganska troligt att du möts av ett mindre bombnedslag om du kommer hit på mitt dagen. Det bor liksom en småbarnsfamilj i det här hemmet, så något annat vore märkligt. Vad du däremot aldrig skulle mötas av är högar av skit, smuts och grejer som legat orörda i veckor för att det varit ett alldeles för överväldigande projekt att städa upp. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket saker för att den typen av stök ska uppstå.

Skapa en kapselgarderob. Som ni vet är jag en förespråkare av kapselgarderoben, både för egen del och för barnen. Läs mer om det här och här.

Skapa ett system för sådant som kommer in och ut ur hemmet. Ett hem är till för att levas i, och det medför ett visst in- och utflöde av saker. Även av sådant som kanske inte har en given plats i hemmet: Biblioteksböcker, lånade grejer, kläder som ska säljas, saker som ska skänkas, och så vidare. Helt enkelt de där sakerna som tenderar att bli stående i en kasse i hallen eller tvättstugan. Vi har löst förvaringen av dessa saker genom att avsätta en hallgarderob för ändamålet. På så vis får även ”hemlösa” saker en plats, i väntan på att tas om hand.

Del av vår ”in- och ut-garderob”.

Vad tycker du är viktigast för att känna lugnet hemma? Dela gärna dina tankar i kommentarerna nedan.

Minimalism och julklappar

(Inlägget publicerades på min tidigare blogg 2018-11-04)

Julen närmar sig, och med den aktualiseras (det ofta känsliga) ämnet julklappar. För många är julklapparna en lika självklar ingrediens i julfirandet som maten, pyntet och Kalle Anka. För den strävande minimalisten, däremot, kan givandet och mottagandet av julklappar skava en smula. I synnerhet om sagda minimalist ingår i en familj som har liten eller ingen förståelse för annorlunda livsval. Har du gått in för att rensa i hemmet och minimera dina saker är det naturligtvis inte roligt att belastas med ytterligare grejer att ta hand om. Själv vill jag inte heller påtvinga min omgivning saker de inte har användning av, bara för att det är julafton. För det är ju så, att när majoriteten av julfirarna är vuxna och själva har möjlighet att köpa vad de vill, kan det lätt kännas fånigt att byta opersonliga presenter (tänk färdiga ”skönhetskit”, eller ännu värre: Ett ”jul-kit” med ful ljuslykta, ful tomte och fula servetter) bara för att. 

Min man och jag skulle gärna avstå julklappsutbyte mellan de vuxna i familjen/släkten, för att istället satsa på rejälare presenter till barnen. För våra respektive familjer, däremot, är julklappen en betydelsefull gest.Det är helt klart en balansgång att å ena sidan våga stå upp för de egna livsvalen, och å andra sidan respektera övriga familjens önskemål och val. Och då tänker jag att det är sympatiskt att mötas på halva vägen. Insisterar familjen på att köpa presenter – se till att vara tydlig med vad du vill ha. För svarar du ”ingenting” när de frågar kommer du garanterat få något du inte vill ha. Bättre då att vara tydlig från början och säga ”tackar som frågar – jag/vi/barnen behöver/skulle gärna vilja ha X”. Förklara att ni hellre ser att några i familjen går samman och köper ett par lite bättre leksaker till barnen, än att alla köper fem lågkvalitativa leksaker vardera. I våra familjer fungerar det bra eftersom de oftast frågar vad vi och barnen önskar oss vid födelsedagar och högtider, och vet att vi värderar kvalitet över kvantitet.Det kan ta ett par år, men om du är tydlig kommer familjen förr eller senare att förstå tanken bakom dina resonemang.  

Är dina släktingar mer progressiva än våra? Föreslå att ni vuxna helt skippar julklappar i år för att minska stressen kring inköp, eller kör julklappsleken där alla bidrar med en klapp av förbrukningskaraktär för en bestämd summa. Det tycker jag är en toppengrej, särskilt om det är många som ingår i ”julklappskretsen”. Firar man storskaligt kan det ju faktiskt vara så att alla inte känner till varandras smakpreferenser särskilt väl. Att då försöka tänka ut en eller flera saker att köpa till varje person är en mardröm. Bespara dig det om du kan. Strunta i slit och släng och satsa istället på en minimalistisk present som inte riskerar att belasta mottagaren för all framtid. Nedan följer några tips! 

Presentkort. Har ett oförtjänt dåligt rykte som opersonlig gåva. Det behöver det inte alls vara! Tänk upplevelser som simhallsbesök, bio, massage, klippkort på lekland, presentkort på Ticnet, en trevlig restaurang eller hotellfrukost, snarare än presentkort som uppmuntrar till konsumtion i butik. 

Fina förbrukningsvaror. Champagne, vin, choklad, téer, fin olivolja eller kakao, kryddor, finare städ/tvätt/klädvårdsprodukter, handgjorda stearinljus. Kan anpassas helt efter mottagaren och blir sällan fel.

Vardagslyx. Något vardagslyxigt som en fin ekologisk handkräm eller ett doftljus brukar vara uppskattat.

Fotografier (med reservation för att du här bör vara säker på att mottagaren tycker om att omge sig med foton). Vi har sedan barnen kom gett fotokalendrar i julklapp till vissa i familjen/släkten, vilket har varit väldigt omtyckt.   

Hur gör ni med julklappar i din familj, och vad skulle du vilja förändra?Har du några minimalistiska julklappstips? Dela gärna med dig i kommentarerna nedan.

10 vanor som förenklar livet

Små förändringar i det dagliga livet kan ha stor effekt. Här listar jag 10 vanor som, utan någon större ansträngning, förenklar mitt liv. Nyckeln är att inte sträva efter att få mer gjort, utan att ha mindre att göra. 

1. Sluta jämföra dig. Oavsett om det handlar om utseende, arbetsprestationer, ditt hem, din bil, ditt umgänge eller barnens aktiviteter. Det kommer alltid att finnas personer som gör det du gör eller har det du har – fast i en bättre version. Att jämföra dig med dem gör bara ditt liv onödigt komplicerat.  

2. Digital utrensning. Öppna upp alla mejl du prenumererar på, scrolla ner och klicka på ”avregistrera”. Konsumera inte en massa skräp av gammal vana. Ta bort Facebook-vänner du inte har, eller önskar ha, regelbunden kontakt med. Gå ur grupper du inte längre är intresserad av. Gör samma sak med ditt Instagramkonto, avfölj de konton som inte längre inspirerar dig eller får dig att må bra, liksom de personer du inte har regelbunden kontakt med. Och framförallt: Stäng av push-notiserna. Personligen tycker jag det är superstressande – och samtidigt så oemotståndligt inbjudande, med en blinkande skärm som pockar på uppmärksamhet. Fri från dessa distraktioner använder jag sociala medier när jag känner för det, inte när mobilen påminner mig om att jag borde göra det.  

3. Gör en budget. Den behöver inte vara särskilt avancerad, men se över din ekonomi då och då för att få en bild av hur du ska prioritera. Är du stressad av att inte veta var dina pengar tar vägen? Kika igenom senaste månadernas kontoutdrag för att få koll på hur ditt spenderande ser ut och vilka förändringar som kan göras. 

4. Skapa en städrutin och håll dig till den. Hemma hos oss är det jag som sköter i stort sett all tvätt och städning, eftersom jag är hemma om dagarna. Jag tvättar och städar ordentligt en gång i veckan, oftast mitt i veckan för att kunna ägna tiden åt annat under helgen. Saker jag gör varje dag: Bäddar sängarna, torkar av köksbänkar och matbord, rengör diskhon, rengör barnstolen vid matbordet, tömmer soporna i badrummet. Extra tvätt och dammsugning vid behov. På kvällarna brukar vi hjälpas åt att plocka undan/lägga tillbaka sånt som dragits fram under dagen. För oss fungerar den här rutinen bra, och den gör att veckostädningen går snabbt eftersom det aldrig hinner bli riktigt stökigt eller smutsigt.  

5. Plocka bort alla saker som står framme på köksbänkarna. Damma av och rengör ordentligt, och ställ bara tillbaka sådant du använder dagligen och som är för krångligt att förvara i köksskåpen. Hitta en ny plats att förvara resten.  

6. Gör en matplanering. Gå igenom kyl, frys och skafferi. Gör dig av med allt som passerat bäst före-datum (i kryddhyllan brukar det finns utresningspotential). Tänkt igenom vilka maträtter du kan laga av det du har innan du fyller på med nytt. Bestäm dig sedan för någon typ av system för att effektivisera matlagningen, om du tycker att den är tidskrävande idag. Det kan t ex vara ett system i form av veckoplanering eller ett rullande matschema.

7. Förbered morgondagen. En morgontrött mamma och två morgonpigga barn är ingen superkombo, så för mig är den här punkten ett absolut måste. Men oavsett hur dina morgnar ser ut är det alltid skönare att stiga upp och veta att det mesta är förberett inför dagen. En snabbstädning/undanplockning och att lägga fram morgondagens kläder kvällen innan har stor effekt. Vet jag att vi ska iväg tidigt på förmiddagen passar jag gärna på att packa in t ex barnvagn och barnstol i bilen kvällen innan, för att slippa det på morgonen när barnen och jag ska göra oss i ordning och komma iväg – vilket ju kan vara lite av en cirkus. Jag gillar också att städa och ”stänga ner” köket ordentligt om kvällarna, liksom att förbereda frukost till storasyster och mig själv. Maken, som stiger upp och ger sig iväg allra tidigast, brukar preppa en termos kaffe till mig när han gör i ordning sin frukost. Det är äkta kärlek.   

8. Köp mindre, men bättre. Genom att fokusera på kvalitet istället för kvantitet har du mycket att vinna. Dyrare är  inte alltid bättre, men oftast. Produkten/plagget med det högre priset har nästan alltid lite vassare design, är mer välsittande och tillverkad i ett bättre material. Det betyder förhoppningsvis att det du köpt kommer att hålla längre, både för användning och för ögats slitage. Genom att konsumera lite dyrare tvingas du också tänka igenom köpet noga, vilket minskar risken för felköp och onödig överkonsumtion.  

9. Sov på saken (åtminstone i en månad). Den här punkten knyter an till den föregående. Vi matas dagligen med otroligt mycket inspiration, som utan att vi reflekterar över det påverkar vårat köpbeteende. Mängder av företag uppmanar dig genom mängder av annonser att ”slå till IDAG! EXTRAPRIS! 3 FÖR 2!”. Och det är ju toppen om du ändå planerat att göra det specifika inköpet, men det har du ju oftast inte. Så fort jag kommer på något som jag behöver skriver jag därför upp det i en lista i mobilen, och låter sedan tanken marinera i någon månad innan jag bestämmer mig.  

10. Rensa ut. Den här punkten kan inledningsvis vara tidskrävande, men det blir faktiskt enklare och enklare. Utvärdera vad du har och vad du behöver, och gör dig av med resten. Mina tips för att komma igång hittar du här.   

Vilka vanor förenklar ditt liv?

Några tips för att komma vidare när rensningen står still

(Inlägget publicerades på min tidigare blogg 2018-09-27)

Ägnar du mycket tid åt att organisera bland dina saker, i hopp om att effektiv förvaring ska underlätta städningen och få livet att flyta lite smidigare? Har du rensat och rensat, men ännu inte upplevt några större effekter av det? Efter att själv ha varit där kan jag med säkerhet säga att det inte finns något effektivt sätt att organisera saker – om du har för många av dem. Nyckeln till ett välorganiserat hem är att rensa bort allt överflöd, och enbart behålla det du älskar och det som fyller en funktion. Tyvärr är det lättare sagt än gjort, ofta för att vi tillskriver våra saker oproportionerligt högt emotionellt värde. Att rensa handlar därför i hög grad om att utforska varför du väljer att hålla fast vid dina saker. Det utgår sällan från konkreta behov.  

Har du mycket överflödiga saker är det enkelt att komma igång med en rensning. Utgångna skönhetsprodukter, slitna kläder, bortvalda leksaker eller dubletter i köket har vi sällan någon känslomässig anknytning till. Dessa saker är enkla att göra sig av med. Den fullt funktionsdugliga kappan (som aldrig blev det favoritplagg du hoppats på), smycken från släktingar, eller inredningsdetaljerna vi en gång lagt mycket pengar på, kan vara betydligt svårare att släppa taget om. Kanske känns uppgiften att gå igenom dessa saker till och med omöjlig.  

Jag har tidigare skrivit om mina tips för att komma igång med en rensning, du hittar inlägget här. Att rensa bland saker som det tagit år att samla på sig tar tid, liksom det kan ta tid innan du ser och upplever skillnaden en rejäl utrensning ger. Men fortsätt, det kommer att vara värt det. Påminn dig själv om varför du väljer att förenkla, och fokusera på fördelarna med att äga mindre. Det är faktiskt bara att sätta igång, börja med ett område som känns enkelt och fortsätt därifrån. Att ha en tydlig vision om vad du vill ha ut av utrensningen underlättar.När du upplever att det är svårt att släppa taget om en sak, utforska vad du känner och varför. Bestäm dig för om det emotionella värdet är ett tillräckligt starkt skäl att hålla fast vid saken. Om inte, släpp den. 

När du fastnar och har svårt att fatta beslut kan punkterna nedan förhoppningsvis vara en hjälp på vägen.

  • Saker med sentimentalt värde är alltid svårast att rensa ut. Hit hör exempelvis fysiska minnessaker från förskolan/skolan, gamla brev, broschen från farmor, studentmössan och bröllopsklänningen. En del av dessa saker kan absolut vara värda att behålla om du tycker att de tillför värde i ditt liv. Förvara dem i så fall på ett tillgängligt sätt så att du kan plocka fram sakerna och se på dem då och då. Ett annat alternativ är att foto sakerna, och på så vis spara dem digitalt.  
  • Behåll inte saker du ogillar för att du (eller någon annan, för den delen) en gång lagt mycket pengar på dem. Skadan är ju, tyvärr, redan skedd. Du får inte mer för pengarna genom att behålla saken. Genom att hålla fast vid saken fortsätter du tvärtom att betala. Inte med pengar, men i form av underhåll, mental energi och förvaringsutrymme. Gör dig av med saken, lär dig av misstaget och gå vidare. I bästa fall kan du få tillbaka en del av pengarna genom att sälja saken. 
  • Resonera med sig själv medan du rensar. Vad behöver du egentligen för att ta dig igenom en dag, en vecka, en säsong? Använd logiska argument, snarare än känslomässiga. Fråga dig själv vad saken du håller i din hand betyder för dig, och varför den förtjänar att finnas i ditt liv. Är den så användbar att du skulle köpa den igen om du förlorade den? Eller tillför den så pass mycket glädje genom att t ex vara vacker, att den kan vara värd att behålla bara för det? Fokusera på fördelarna med att äga mindre. 
  • Hur många behöver du? Min uppfattning är att allt för många valmöjligheter är energimässigt dränerande. Hur många olika skålar, kuddfodral, krukor, mattor och ljusstakar behöver man, egentligen? Oftast vill vi ju ändå bara använda favoriterna, och så blir resten ett dåligt samvete som kommer fram ur skåpen och luftas då och då för att lindra det dåliga samvetet över all onödig konsumtion. 
  • ”Tänk om…”. Skippa tankar som ”tänk om jag behöver det här senare” eller ”tänk om jag inte har råd att köpa det på nytt om behov uppstår”? Typ hobbyutrustning och daterade inredningspylar. Den bekväma lösningen är förstås att fortsätta förvara dessa saker i hemmet. Problemet är att dessa saker, tänkta att skapa säkerhet, faktiskt kan orsaka än mer stress eftersom de upptar värdefullt förvaringsutrymme och mental energi. Lita på att du i framtiden kommer ha möjlighet att skaffa det du behöver, när du behöver det. 

Större fokus med hjälp av minimalism

(Inlägget publicerades på min tidigare blogg 2018-09-14)

Tänk om du hade möjligheten att vända blad och börja om helt på nytt. Hur skulle ditt liv se ut imorgon? Vad är viktigt för dig? Det är nog få av oss som drömmer om drivor av saker, skuldsättning, stress, övertidstimmar och utmattning. Ändå är det så samhällsnormen ser ut idag. Trots att vi innerst inne vet att det inte är något av detta som kommer göra oss lyckliga. Tvärtom så distraherar allt detta oss från att vårda det som faktiskt kan generera långsiktig lycka och förnöjsamhet. Jag har tidigare haft svårt att formulera och hålla fast vid både kort- och långsiktiga mål, med anledning av att jag satsat allt – på allt. Genom att förenkla och minimera inom flera livsområden upplever jag att det blivit lättare att prioritera och fokusera på en sak i taget. Och ju färre distraktioner, desto mer tid till det som är viktigt. Har du svårt att välja ut vad du vill fokusera på?

Prova att ställa dig själv dessa frågor:  

  • Vad vill jag ha mer av i mitt liv?
  • Vad stjäl tid från det jag egentligen vill göra?

Ta sedan en titt på din planering den närmsta veckan, månaden eller till och med året. Vad har du för planer/måsten/borden, och hur väl stämmer de överens med vad du vill lägga tid på? Prioritera om där du kan, och gör en långsiktig plan för hur du ska förändra de områden som känns orubbliga idag. På kort sikt kan det handla om att tacka nej till några aktiviteter eller att rensa ut hemma. På lång sikt handlar det kanske om att dra ner på konsumtionen för att spara pengar till resor, eller att gå ner några timmar i arbetstid för att få mer tid till träning. 

För mig är det självklara svaret på den första frågan tid med barnen. Att ha tid och ork att vara bästa möjliga förälder för dem. Eftersom jag bestämt att det är mitt huvudsakliga fokus, så är det utifrån det jag väljer vad jag vill föra in i eller ta bort från mitt liv. Det innebär att jag ständigt jobbar på att reducera allt det där som egentligen inte spelar så stor roll. Oavsett om det gäller saker, kläder, aktiviteter eller relationer. Därmed inte sagt att det inte finns annat i livet som kommer få ta större plats framöver. Allt har sin tid. Men genom att hålla fast vid allt och ha alltför många fokusområden (distraktioner) på samma gång, så minskar energin till det vi verkligen tycker är viktigt.Alltså: Sätt igång att påbörja det liv du drömmer om. En rejäl utrensning i hemmet kan vara en bra katalysator. Mina tips på hur du kommer igång finns här

 Vad vill du ha mer av i ditt liv, och vad skulle du kunna minska ner på?Berätta gärna i kommentarerna.