Barnens sommargarderober

Ny säsong och barnens kapselgarderober har fått en uppdatering (igen). Och innehållet har nog aldrig varit större. Fler som känner igen att det blir så under sommarhalvåret? Förutom att vädret växlar friskt och att det därför behövs fler olika sorters plagg, så blir ju kläderna betydligt mycket smutsigare när barnen leker ute utan ytterplagg.

Tidigare i våras sålde jag skötbordet, eftersom vi byter blöja på golvet eller i sängen nu när lillasyster blivit mer rörlig. Hennes kläder förvarades ju där, men nu har jag ändrat om så att alla barnplagg finns i storasysters sovrum. Väldigt nöjd med att ha allting på samma plats.

I den högra garderoben hänger allt som överhuvudtaget går att hänga på en galge: Bodys, tröjor, klänningar, koftor och baddräkter. Lillasysters till vänster och storasysters till höger. Jag köpte en stor låda begagnade barngalgar, och det underlättar verkligen att ha dem. Bättre överblick och mindre tid som läggs på att vika alla miniplagg. Och så blir det enklare för storasyster att vara med och välja kläder själv.

I garderoben till vänster finns alla byxor/shorts, pyjamasar och underkläder, samt lillasysters plagg i kommande storlekar. I den runda korgen på översta hyllan har vi alla blöjbytarprylar: Ett par blöjor, salvor, vårservetter, blöjpåsar och D-droppar. Enkelt och smidigt att plocka med sig.

I vänstra överskåpet finns storasysters (ärvda) plagg i kommande storlekar, och i överskåpet till höger är det ytterplagg.

På golvet står det två korgar med blöjor och extra våtservetter.

Och så var det ju innehållet i deras respektive garderober! Som vanligt är storasysters en blandning av nytt och begagnat/ärvt, medan lillasysters till allra största del utgörs av plagg ärvda från storasyster.

Lillasysters sommargarderob (storlek 74-80)

  • 10 bodys
  • 2 t-shirts/linnen
  • 2 rompers (jag var också tvungen att googla det ordet första gången)
  • 2 klänningar
  • 3 koftor
  • 1 stickad tröja
  • 5 leggings
  • 3 shorts
  • 2 baddräkter
  • 1 uv-overall
  • 3 solhattar
  • 5 pyjamasar
  • Strumpor

Storasysters sommargarderob (storlek 98)

  • 3 t-shirts
  • 9 klänningar
  • 2 koftor
  • 3 långärmade tröjor
  • 2 tjockare tröjor
  • 4 3/4-leggings
  • 1 par leggings
  • 2 fodrade leggings
  • 5 strumpbyxor
  • 1 par shorts
  • 2 baddräkter
  • 1 solhatt
  • 3 pyjamasar
  • strumpor och trosor

Här har vi ytterplaggen. Storasyster har vindfleece + skaljacka och skalbyxor, en svart vindjacka att använda hemma, ärvd rosa (fejk)skinnjacka, tubhalsduk, mössa och vantar. 4 par skor som jag hoppas ska räcka över hela säsongen (hon fick välja två och jag två, ni kanske kan gissa vem som valde vilka…).

Lillasyster har ett regnställ, en skaljacka och en jeansjacka, och ett par mössor i olika tjocklek. Skor är inte aktuellt än, men om det skulle behövas under sommaren har vi alla storasysters sparade och redo.

Och här är extrakläderna jag tagit med till förskolan: 3 klänningar, ett par byxor och en t-shirt, vindfleece, regnställ, extra skalbyxor, solhatt, mössa och lite underkläder. Ett par ärvda skor och solkräm.

Puh, jag tror det var allt… Är det något ni vill veta mer om är det bara att fråga!

Om städning

Ni vet hur knepigt det är att vara objektiv kring sin egen person? Hur svårt det kan vara att veta hur andra människor egentligen uppfattar en? Det gäller inte minst på sociala medier. Till stor del kan vi förstås påverka det genom att välja vad vi delar med oss av, men hur allt sedan läggs ihop och uppfattas av mottagarna vet man inte så säkert. Och genom olika frågor och kommentarer jag fått, så har jag börjat förstå att jag uppfattas som en städgalen städglad person. Är jag det? Eh, nej.

Jag tycker det finns få saker som är så trista som just städning. Men lika mycket som jag ogillar att städa, lika mycket gillar jag att ha ett välstädat hem. Jag är en typiskt visuell person, och påverkas extremt mycket av hur mitt hem ser ut. När det är ostädat och rörigt blir jag själv rörig. Och trött och slö och irriterad, samtidigt som jag får svårt att varva ner. Är det däremot städat och i ordning blir jag mer handlingskraftig, gladare och mer avslappnad.

Önskan om ett välstädat hem i kombination med två barn under tre år? Bara att glömma, tycker en del. Fullt realistiskt, tänker jag. Allt hänger ju på hur mycket, eller lite, man faktiskt har att ta hand om.

Eftersom jag och barnen är hemma större delen av dagarna blir det, såklart, väldigt stökigt. Det är skor, kläder, disk, leksaker, banankladd och kexsmulor i en enda röra. Skulle du komma hit på oväntat besök skulle du alltså knappast mötas av ett harmoniskt, minimalistiskt hem. Dagtid, alltså. På kvällarna, när barnen somnat, är det däremot nästan alltid välstädat. Det beror inte på att vi lägger enorma mängder tid på att städa varje kväll, utan på att vi har ett rätt så minimerat hem som vi prioriterar att pyssla om en stund varje kväll. På så vis kan vi alltid avnjuta ett par timmars ljuvlig harmoni när barnen somnat. Det är inte alls lika ansträngande som det låter. Det tar sällan mer än en kvart att ställa tillbaka allt på rätt plats, torka av bord och diskbänkar och snygga till. Tricket är att göra det varje dag, för att undvika att saker samlas på hög. Hur man hittar motivationen? Det gör man inte. Att vänta på inspiration är alltid en dålig idé, till skillnad från vanor – som om man upprepar dem tillräckligt ofta går av sig självt. Det handlar alltså om att bara göra, istället för att reflektera, förhandla eller tänka ut ursäkter.

Hur jag städar. Jag storstädar en gång i veckan (någon gång mellan tisdag och fredag, för vem vill ägna helgen åt städning?), och det går alltid till på ungefär samma sätt: Jag börjar med att öppna fönster och gå igenom hela huset och plocka. Ställer tillbaka saker där de hör hemma, tar hand om eventuell disk, tar hand om papper, utspridda kläder, slänger använda köks- och badhanddukar i tvätten, bäddar sängarna, byter ut nerbrunna ljus, vattnar blommor. Grejar, helt enkelt. Det är ofta det största jobbet. Sedan dammar jag med dammvippa på alla känsliga ytor, typ lampor och tavlor. Övriga ytor dammtorkar jag med microfibertrasa och en spray på vatten och en skvätt av Dr. Bronner’s flytande tvål (använder den även till golvmoppning). Efter det dammsuger och skurar jag golven. Sist av allt städar jag badrummen. Det här kallar jag ”veckostädning” och den totala tiden för att utföra den brukar landa på två timmar, beroende på hur samarbetsvilliga barnen är. Jag är inte särskilt noggrann – alltså som i att dammtorka lister, dörrar och skåpsluckor, men det blir tillräckligt rent för att jag ska känna mig nöjd. De där andra städgrejerna gör jag vid behov, vilket i min värld betyder sällan.

Att städa med små barn i hasorna. När hemmet är minimerat och välorganiserat är städning med två småbarn som pockar på uppmärksamhet… tja, inte direkt ENKELT – men det är definitivt görbart. Helt enkelt därför att det inte är så mycket att städa. Innan vi fick andra barnet brukade en av oss vuxna göra hushållsgrejer medan den andra tog hand om barnet. I praktiken betydde det att vi gjorde den sortens tråkiga uppgifter på kvällar eller helger. Så tänker jag inte längre. Istället ser jag till att göra min veckostädning dagtid, när barnen är vakna. Jag vill att de ska lära sig att det finns vissa sysslor som måste skötas i ett hem, och att det underhållet inte sker på något magiskt sätt medan vi gör något roligare eller medan de sover. Det betyder också att när barnen väl vilar, så kan jag ägna mig åt trevligare saker än städning. ”Men var gör du av barnen medan du städar?” Jo, jag parerar dem så gott jag kan. Börjar städa medan storasyster fortfarande tittar på tv tidigt på morgonen (och lillasyster sitter nöjd i sin stol och äter kex). Ser till att de är fullt sysselsatta med något de tycker är roligt. Låter dem ”hjälpa till” (här skulle man kunna infoga en gråtande emoji) där det går, och så förflyttar vi oss från rum till rum medan jag moppar golven. De tycker naturligtvis att det är skittråkigt när jag städar, men vad gör det? Det är inte en förälders uppgift att vara idésprutande lekledare under dygnets alla vakna timmar. Barn far inte illa av att vara uttråkade ibland, eller av insikten att de inte kan få full uppmärksamhet hela tiden.

Så, städgalen? Nej. Men en ganska smart städare, om jag får säga det själv. Att minimera vårat hem och ha fasta städrutiner är en viktig nyckel till hur jag behåller förståndet i en intensiv vardag med små barn. Och lika härligt som jag själv tycker att det är med ett välstädat hem, lika mycket hoppas jag att barnen uppskattar det. Jag hoppas att ”hemma” är en lugn, förutsägbar och trygg plats där det finns gott om utrymme för lek och fantasi.

Hur gör ni, brukar ni involvera barnen i städning och andra måsten i hemmet?

Att vara föräldraledig

En föräldraledighet kan vara lika härlig som plågsam. Tålamodsprövande. Och inte sällan förflyttar man sig från den ena ytterligheten till den andra ett antal gånger under en och samma dag. Att följa och ta hand om ett litet barn är enkelt, roligt och smärtfritt i vissa perioder. Och ensamt, slitsamt och tråkigt i andra. Även riktigt små barn har olika temperament, och att vara hemma med ett intensivt, aktivt barn i behov av ständig stimulans är något helt annat än att vara hemma med ett mer lugnt och stillsamt barn. Hur väl vi som föräldrar trivs med att vara hemma beror också på våra personliga egenskaper. För en utåtriktad person som mår bäst av ett händelserikt arbetsliv med andra vuxna omkring sig kan omställningen till hemmaliv bli svår, medan det för en mer introvert person (räcker upp handen) kan kännas befriande med all ledig tid att disponera över på egen hand.

Nu har jag varit föräldraledig med två barn i snart tio månader och jag tycker, för det mesta, att det är fantastiskt. För att det passar min personlighet, för att jag blir mer och mer erfaren och för att barnen och jag har hittat rutiner som fungerar för oss. Vardagen är knappast friktionsfri, men jag har identifierat några grejer som gör föräldraledigheten lite enklare och lite härligare:

Att läsa på om små barns utveckling. De som sedan länge lämnat bebisåren bakom sig vill gärna berätta för nyblivna föräldrar att de ska ”ta vara på tiden”, ”njuta av bebisen”, och att man ska ”passa på för de växer så fort”. Det är rimliga och välmenande råd, men vad hjälper det om din gulliga lilla bebis förvandlas till antikrist om kvällarna eller håller dig vaken om natten? Då känns det där njutandet väldigt långt bort. Min viktigaste erfarenhet av livet med små barn är den här: Dagarna går långsamt, men åren går fort. Barn går in och ut ur olika faser, men allt går faktiskt över. Oavsett hur avlägset det kan kännas. Genom att lära sig mer om små barns utvecklingsfaser är det lättare att förstå varför barnet är helt omöjligt i perioder, och att ha den förståelsen gör det lättare att stå ut. Jag återvänder ofta till boken ”Små barns utveckling”. Den är informativ, lättsmält och full av handfasta tips utan pekpinnar.

Skapa en enkel daglig rutin. Under bebisens första månader har man oftast inte något annat val än att följa bebisens oregelbundna dygnsrytm, men efter några månader blir den förhoppningsvis mer förutsägbar. Att då ha några fasta punkter att hänga upp dagen på underlättar för både föräldern och bebisen. Barn älskar rutiner. Och ärligt talat är det rätt skönt för den vuxne också. Med rutin menar jag att hitta de där grejerna som gör att vardagen flyter smidigt. Mina viktigaste rutiner är att 1) Följa barnens rutin (vilket är ett inlägg för sig och i stort sett ett heltidsjobb bara det), 2) göra mig i ordning varje dag – helst innan klockan 09:00 (här handlar det alltså inte om dusch, fönat hår och genomtänkta utstyrslar, utan mer om att tvätta och smörja in ansiktet, borsta tänderna, fixa håret och klä på mig något som inte är pyjamas), 3) att äta lunch, 4) att göra eventuella ärenden/måsten medan barnen är vakna, för att själv kunna vila när de sover, och 5) att komma ut en stund varje dag.

Ta dig hemifrån (nästan) varje dag. Vissa dagar kan det kännas som ett oöverstigligt projekt att ta sig utanför dörren, men miljöombyte och en nypa frisk luft gör verkligen underverk. Det handlar inte så mycket om vad man gör, utan om lämna hemmet en liten stund. En snabb tur till affären eller en kort promenad runt kvarteret räcker gott och väl. Är du för trött? Ja, men man blir knappast piggare av att stanna inne. Grejen med miljöombyte är att även om hemmet är precis detsamma som förut när vi kommer tillbaka, så har vi utmanat hjärnan och därför är allt annorlunda. Det är väldigt uppfriskande och fungerar alltid.

Aktiviteter. Som föräldraledig blir du erbjuden (alternativt påtvingad) aktiviteter från alla möjliga håll: BVC, simhallen, biblioteket, gymmet och genom vänner och bekanta. Mitt tips är att tänka egoistiskt när det kommer till den här sortens aktiviteter. Vad har du som förälder behov av? Vill du lära känna andra föräldrar, hitta fika- och promenadkompisar eller kanske lära dig något nytt som gynnar barnet (typ babymassage) så är dessa aktiviteter toppen. Har du inte det behovet kan du med gott samvete skippa alltihop, för bebisar har inga behov som inte du som förälder kan tillfredsställa på egen hand. Visst är det skönt?

Utbilda dig själv. Oavsett hur krävande bebisen är och oavsett hur trött du är, så har du som föräldraledig massor av tid över. Den tiden spenderas kanske mest på soffan, men det finns ju faktiskt massor av grejer du kan göra medan du halvligger där. Istället för att slötitta på tv eller fastna i instagramscrollande kan du till exempel läsa tidningar och böcker, utbilda dig själv i spännande ämnen, läsa en distanskurs eller starta en blogg. Var aktiv på sociala medier istället för att passivt använda dem som distraktion från det du egentligen vill lägga energi på. Var nyfiken på världen du lever i och passa på att lära dig nya saker. För mig har det känts meningsfullt att starta den här bloggen och tillhörande instagramkonto. De tillåter mig att vara kreativ genom skrivande och fotograferande, och fyller en social funktion. Dessutom lär jag mig massor!

Vad har du för erfarenheter av föräldraledighet? Härligt, plågsamt eller en kombination? Berätta gärna i kommentarerna!

Allt om lekstugan

Lekstugan är färdigbyggd, målad, inredd och invigd. Ett projekt vi planerat för länge och nu rott i land. Att bygga lekstuga är en ganska kostsam historia, både ekonomiskt och arbetsmässigt, men vi har resonerat som så att vi hellre prioriterar en större grej till barnen (som uppmuntrar till olika sorters lek) än många små. Det känns också som om lekstuga ligger helt rätt i tiden, med en blivande 3-åring i huset. Och vi är allihop så himla nöjda med resultatet!

Lekstugan är en byggsats från Palmako, modellen heter Harry och vi köpte den via bygghemma.se. Den var, enligt byggmästaren (aka min man), enkel att bygga ihop, men man ska ha klart för sig att det inte på något vis är en komplett lekstuga man köper. Tak, färg, golv och innerväggar ingår inte. Vi (byggaren) valde också att byta ut det obehandlade verandagolvet mot trallgolv.

Det svarta plåttaket kommer från Byggmax, där vi också köpt fasadfärgen: En vit akrylatfärg från Midun, och så vit grundfärg från samma märke. Väldigt prisvärda och enkla att måla med, vilket ju alltid är uppskattat. För att täcka helt behövdes en grundmålning, och två strykningar med akrylatfärgen.

Dörren är målad i en helmatt utomhusfärg från Beckers, B700 Karamell (NCS 1820-Y97R). Invändigt är väggar och tak målade två gånger med Biltemas tak- och väggfärg (som är svårmålad, men gör jobbet). Vi har alltså inte satt upp innerväggar. Dels så hade det tagit bort den där råspontskänslan, och dels så hade ytan (nu 3,1 kvm) blivit mindre.

Det är naturligtvis ett absolut måste med postlåda och dörrklocka. Välkommen in!

Jag är väldigt förtjust i golvet vi valt. Det är ett vinylgolv från Forbos serie ”Scandinavia” (Ruta 6383), som känns mjukt för barfotafötter och krypande bebisar, men också slitstarkt och lättstädat.

Inredningen är en mix av loppisfynd och saker vi flyttat ut från lekrummet. Bordet och stolarna kommer från Mios barnserie ”Nils”, och docksängen från Sebra. Skåpet och spegeln är loppisfynd som målats i samma färg som dörren. Även tavlorna och lilla blomman är second hand. Duken har min mormor broderat.

I skåpet en leksaksservis i plåt från Omm Design.

Lilla spisen är från Micki, och intill den har vi satt upp en enkel vit trähylla som köksbänk. Krokslisten, den hängande korgen och bakformen är loppade, och grytlapparna har mormor virkat. I ugnen förvaras kastruller och stekpanna, köksredskap i den lilla korgen. I stora korgen finns några burkar och tomma, rengjorda matförpackningar att leka med.

Och jag kan meddela att helgens invigning blev en succé! Förhoppningsvis väntar många och långa lekstunder här framöver. Hoppas ni tyckte det var roligt att ta del av hur vi tänkt och gjort, skriv gärna en kommentar om det är något ni undrar över.

Om beslutsfattande

Om du följer mig på Instagram så vet du att jag nyligen läst och uppslukats av Greg McKeowns ”Essentialism – The Disciplined Pursuit of Less” (2014). Det är en av de där böckerna jag känt till länge, men inte har prioriterat att läsa. Hela den här genren (ska vi kalla det självhjälpsböcker?) är förresten något jag helt nyligen tagit till mig. Jag har eventuellt lite snobbig litteratursmak, och föredrar att läsa klassiska romaner. För mig är romanläsningen otroligt viktig för att den breddar mina perspektiv, är allmänbildande och guidar mig genom allt det där som är grundläggande mänskligt. Men, jag tenderar att ställa orimligt höga krav på min läsning och tänker att vissa böcker måste bockas av innan jag tillåter mig att läsa tramsigare grejer. Det låter fånigt, men det är så jag har tänkt. Nu tränar jag på att vara lite mer tillåtande mot mig själv, och jag ska villigt erkänna att jag njuter av att hänge mig åt mer lättsmält läsning.

Hur som helst. Essentialism, var det ju. Boken är uppdelad i fyra delar: Essence, Explore, Eliminate, Execute. Inte helt oväntat uppskattade jag Eliminate mest, framförallt kapitlen ”The Power of a Graceful ‘No'” och ”The freedom of Setting Boundries”. Men det inslag jag allra helst vill lyfta fram för er är det om ”90 procents regeln”. Ni vet hur man ibland läser om något inspirerande, och så säger det plötsligt ”klick” i hjärnan, därför att texten ringar in precis det där man själv behöver hjälp att reda ut? Precis så var det!

90 procents regeln är, enkelt uttryckt, ett sätt att filtrera valmöjligheter vid beslutsfattande – i stort som smått. För tänk vad många beslut vi tar varje dag. Kring vad vi ska ha på oss, vad vi ska äta, vad vi ska göra i helgen, vad vi vill läsa innan vi somnar. Och så de större besluten: Var vi vill bo, vad vi vill studera eller arbeta med, vilken förskola barnen ska gå på. Och så vidare. För att underlätta beslutsfattandet föreslår McKeown att vi ska lista alla valmöjligheter och poängsätta dem mellan 0-100. Valmöjligheter som vi ger ett lägre värde än 90 ska vi direkt sålla bort, och kvar blir förhoppningsvis ett eller ett par klockrena alternativ. På så vis minimerar vi velandet inför ett beslut, och vi undviker att ”nöja oss” med något av de sämre alternativen. Visst är det bra?!

Jag har tagit så många dåliga beslut, inte minst vad gäller konsumtion. Nöjt mig med medelmåttiga alternativ att ”ha så länge”, snålat eller slösat på fel ställen, och i slutändan aldrig blivit riktigt nöjd. Efter många utrensningar, där den sortens grejer naturligtvis alltid åker ut först, har jag lärt mig att jag sällan ångrar de inköp som varit väl genomtänkta. De som jag skrivit upp på nån slags mental önskelista och funderat över länge. De som jag kollat upp ordentligt innan jag handlat, och som jag först behövt spara ihop till för att kunna investera i. Och det där är liksom själva essensen av 90 procents regeln, och något som jag nu har fått ord på. Jag älskar okomplicerade, handfasta metoder av det här slaget, och har redan hunnit använda den flera gånger. Framförallt så har metoden varit användbar nu när vi ska renovera badrum – med alla beslut det innebär.

I övrigt så fokuserar boken mycket på hur man får rätt saker gjorda. Om att sätta upp mål och ta sig dit. Om att ta kontroll över sitt liv och sin tid, istället för att styras av andras planer för oss. Den är väldigt inspirerande och jag är glad att jag skaffat ett eget exemplar för det är en sån där bok man inte kan låta bli att stryka under och skriva små anteckningar i.

Har du läst något inspirerande den senaste tiden?

Sommarplaner

Danska Vejby, sommaren 2017.

Är det bara jag som är frossar i sommarplanering just nu? Jag är så revanschsugen efter förra sommaren – som ärligt talat var ganska hemsk. Att vara höggravid/nyförlöst med en liten bebis att ta hand om var ingen höjdare i den extrema värmen. Lillasyster föddes mitt i varmaste juli, och tiden innan och efter det vågade vi inte mycket annat än att hålla oss hemma. Vi kände oss instängda, isolerade och trötta. Inget kul alls. Innan barnen kom älskade jag att vara hemma på sommaren, min man också. Vi hade ju möjlighet att resa när och hur vi ville året om, så det fanns liksom ingen anledning att klämma in allt under semestern. Men med förra sommaren i bagaget tänker vi annorlunda, och inför den här sommaren upplever vi ett stort behov av att komma iväg i sommar. Allra mest för att uppleva nya, mysiga, roliga saker tillsammans som familj, men också för att få miljöombyte nu när barnen och jag spenderar så mycket tid hemma.

Jag älskar att resa. Gärna till nya platser och gärna med snabb och smidig resväg. Faktum är att vi hade planerat att göra en kortare resa (med flyg) nu under våren. Men med allt jag numera vet om klimatet och flygets effekt på det känns den sortens resa inte försvarbar. Naturskyddsföreningen rekommenderar att vi ska flyga mer sällan och istället stanna borta längre, och det rådet har vi tagit till oss. Vår familj har en långresa inplanerad om några år, men fram till dess håller vi oss (som det ser ut i nuläget) på jorden. Hyllar hemestern!

För att stilla semesterlusten bokade vi redan i höstas in en semestervecka på Gotland i juli. Vi ska hyra en liten stuga vid havet, och det ska bli så himla mysigt. Första familjesemestern som fyra, och allt! Vi har varit på Gotland tidigare, men bara på blixtvisit och den här gången vill vi ha gott om tid. Min pappa har sommarstuga i Västervik, så förhoppningsvis kommer vi vara där några dagar eller någon vecka. Numera går det färja mellan Västervik och Gotland, så kanske slår vi ihop de båda. Jag har spenderat många barndomssomrar i Västervik, och det känns jättekul att mina barn har samma möjlighet.

Vi har också planer på att låna min systers lägenhet i Malmö under en vecka då hon inte är hemma. Medan vi bor där tänkte vi passa på att göra några dagsutflykter, bland annat till Skanör/Falsterbo och till Österlen. Jag drömmer också om att åka över till Danmark ett par dagar, för att insupa den fantastiska miljön på Nordsjälland (visste ni att det kallas Danmarks riviera?). Längs vägen från Helsingör är det som ett pärlband av små charmiga kustbyar och stränderna är helt magiska. Vi hyrde stuga i en av de där små byarna (Vejby) för ett par år sedan, och det var otroligt härligt. En av dagarna när vi var ute och promenerade hittade vi till Helenekilde badehotell, och bestämde oss genast för att vi ville komma tillbaka dit och leva badhotellsliv – ”någon gång”. Och varför inte i år, tänker jag. Bara själva ordet; ”badhotell” – hur härligt låter inte det? Har vi tid och lust tar jag gärna en tur till Sydsjälland också, är nämligen väldigt sugen på att besöka Möns Klint. Någon av er kanske har varit där?

Den här sommaren har jag också för avsikt att utforska mer av södra Sverige genom att göra dagsutflykter. Jag vill uppskatta och lära känna platserna omkring mig, istället för att längta efter något mer exotiskt. För mig är det en viktig del i det här med att leva enklare. Att öva på att hitta äventyr runt knuten (de finns!). Och jag älskar känslan av att ha hela familjen samlad i bilen, en god picknick i väskan och nya upplevelser – stora som små – i sikte. Det är frihet och livskvalité.

Mitt bästa tips inför sommarplaneringen är att tänka just sommarplanering – och inte bara semesterplanering. De där semesterveckorna känns långa på förhand, men vi vet alla att de brukar försvinna i ett nafs. Och sommaren är ju faktiskt mer än bara semestern. Genom att sprida ut det du vill göra får du fler härliga sommaraktiviteter under längre tid, och i bästa fall blir den faktiska semestern lugnare och mer njutbar.

Vad skulle du vilja göra i sommar?

Vårkapsel 2019

Ni som följer mig på Instagram vet jag inte varit helt nöjd med min garderob den senaste tiden. Inför våren gjorde jag en ordentlig inventering genom att prova varenda plagg (vilket jag inte gjort sedan jag blev gravid andra gången), och i samband med att jag provade allt insåg jag att det fanns sju plagg som inte alls kändes självklara att behålla. Fem blusar/överdelar och två klänningar. Efter två ganska täta graviditeter har både kropp och livsstil förändrats, och dessa plagg hade liksom inte hängt med. Dels var de för stora, och dels tillverkade av material som blev skrynkligt så fort jag tittade på det – vilket ju inte korrelerar särskilt bra med småbarnsliv.

När man som jag har en minimerad garderob redan från början, så blir det utan tvekan kännbart när sju plagg inte längre platsar. I mitt fall utgjorde dessa plagg ungefär en fjärdedel av min garderob. Först övervägde jag att låta en skräddare sy om dem, men efter att ha undersökt saken ordentligt lade jag den idén på hyllan. Att sy om kläder kan nämligen bli både dyrt och komplicerat, visade det sig. Så det gäller att vara 100 % säker på sin sak. Att veta att det är plagg man älskar och tycker det är värt att investera i. Alltså bestämde jag mig för att sälja plaggen istället, och börja leta efter nya (välsittande) ersättare. Ärligt talat kändes det ganska frustrerande. Det här var ju kläder jag köpt under själva uppbyggnaden av min kapselgarderob. Utvalda med stor omsorg och tänkta att användas under många år. Och så blev det bara… typ 3 år? Ganska snopet. Å andra sidan är det ju inte särskilt konstigt att garderoben behöver uppdateras efter två täta graviditeter, så den där frustrationen har jag helt enkelt fått släppa. Nu ska jag göra om och göra rätt, och det känns helt okej.

Min garderob saknar redan många plagg, sedan jag gjorde en ganska brutal utrensning för några år sedan. Jag har en lista över vad jag behöver/vill ha, och försöker bocka av dem efter hand. Och nu har alltså ytterligare plagg fått läggas till på den listan. Eftersom jag vill bygga en långsiktigt hållbar garderob kommer det att ta tid, men jag känner ingen brådska. Med det vill jag säga att min nuvarande kapsel inte är perfekt – men jag närmar mig.

Sedan någon vecka tillbaka innehåller garderoben tre nya plagg: Först och främst de två blusarna högst upp till höger (från Filippa K), vilka ersätter två av de sålda plaggen. De jag hade tidigare var mer som skjortor och krävde strykning efter varje användning. Mina nya är helt underhållsfria (förutom tvätt, förstås) och bockar av prick allt jag önskar av en blus. Gillar framförallt att de är lite kortare. Sedan har jag äntligen köpt ett par gummistövlar. Har haft det på min inköpslista i evigheter men aldrig kommit till skott. Ju äldre storasyster har blivit (det vill säga ju mer tid jag spenderat utomhus), desto mer akut har behovet blivit. Dessa kommer från Hunter och jag kunde inte vara nöjdare. Perfekta för skogsutflykter, regniga promenader och skitigt trädgårdsfix.

I övrigt innehåller min vårkapsel inga större överraskningar, och förutom ytterplaggen skiljer den sig inte särskilt mycket från vinterkapseln. Jag har ju framme hela min garderob året om, men det här är vad som kommer användas mest de kommande månaderna.

Vilka plagg tycker du är viktigast i vårgarderoben?